I våras startade fem studenter på Handelshögskolan i Stockholm ”The Scree Time Era” – ett avslutande projekt i kurskonceptet “Global Challenges” med fokus på FNs globala mål.
Målet med the ”The Screen Time era” var att belysa de fysiska och psykiska effekterna av vår allt mer uppkopplade livsstil och ge människor nya verktyg för att uppnå en bättre balans i vår digitala värld. Vi träffar Julia Karnermo, en av initiativtagarna.
Berätta mer om projektet och hur idén föddes?
– Flera faktorer ledde oss till just denna idén. Framförallt vårt eget förhållningssätt och våra upplevelser av effekterna av ökad skärmtid. Som student är tid alltid en begränsad resurs och oproduktiv skärmtid har stulit mycket tid från andra aktiviteter som varit viktigare – fysisk aktivitet till exempel. Förutom allt fantastiskt som kommit med digitalisering och sociala medier, förknippades de också med stress, press, orealistiska förväntningar på oss själva och ändlöst scrollande.
Julia berättar att när coronanviruset tvingade studenterna till allt mer tid hemma framför datorn kändes det ännu mer angeläget att belysa vikten av att nå en hälsosam balans mellan stillasittande skärmtid och fysisk aktivitet.
– Vi behöver ta kontroll över våra digitala beteenden för att inte riskera att de tar kontroll över vår hälsa.
Tillsammans med SCRIIN skapade studenterna en “Screen Time Era”-grupp i SCRIIN-appen där deltagarna kunde följa sin skärmtid i mobilen och sin och vardagsmotion och jämföra med gruppens medelvärde. De kunde även se hur gruppens beteenden förändras över tid.
– Vi gjorde kampanjer i sociala medier och fick med oss psykiatrikern och författaren Anders Hansen. Han hjälpte oss att sprida information om de effekter som skärmtid och fysisk aktivitet har på vår hjärna.
Vad blev resultatet?
Julia berättar att de i inledningen av projektet genomförde en studie med närmare 100 deltagare kring hur de själva uppfattade sina digitala beteenden.
– Resultaten var slående. Hälften av respondenterna upplevde att de hade en dålig balans mellan skärmtid och fysisk aktivitet. Efter coronavirusets utbrott hade 50% ökat sin skärmtid och andelen som rörde sig mindre än en timme per dag hade tredubblats.
Under projektets gång kunde vi skönja positiva beteendeförändringar och responsen bland deltagare och andra som hörde om projektet var fantastisk, berättar Julia.
– Över 80% av deltagarna i vår SCRIIN-grupp upplevde att de blivit mer uppmärksamma på sina digitala beteenden. De upplevde också att de lyckats uppnå och behålla en hälsosammare balans.
Hur tror du vårt ständigt uppkopplade liv påverkar unga i samhället?
– Jag tycker det är skrämmande hur man tappar kontrollen över sin tid när man är framför skärmen. 20 minuter kan lätt bara försvinna och ackumulerat blir det väldigt mycket tid som slösas bort på onödigt scrollande. Konsekvensen blir att man inte har tid till det som gör att man mår bra – som att träna efter plugget eller umgås med vänner i den utsträckning man skulle önska.
– Och sömnen är ju så otroligt viktig. Speciellt i yngre åldrar och jag tror verkligen att mobilerna är en stor bov i dramat som orsakar att unga idag sover mindre än för 10 år sen.
Har du några tips och råd kring hur man får en bra balans?
– Mitt absolut bästa tips är att lägga mobilen i ett annat rum när jag behöver vara produktiv. Jag känner sällan ett behov av att hämta mobilen, men ligger den alldeles bredvid så plockar jag ofta upp den. Jag tänker att jag bara ska kolla några minuter, men det blir ofta en kvart eller mer.
Julia beskriver hur hon lättare kan fokusera fullt ut när mobilen inte pockar på hennes uppmärksamhet. Uppgiften går fortare att lösa och mer tid blir för annat.
– Om det svårt att hitta tid i intensiva perioder så funkar det bäst för mig att helt enkelt prioritera fysisk aktivitet först. Tränar jag på morgonen så kommer dagen igång och jag upplever ett starkare fokus som ofta håller i sig betydligt längre.
Läs mer on projektet ”The Screen Time Era” på Instagram.
