Tallbackaskolan integrerar rörelse i många ämnen med SCRIIN

Moa Fredriksson, lärare på Tallbackaskolan. Foto: privat

På Tallbackaskolan i Solna har läraren Moa Fredriksson tagit fasta på vikten av rörelse under skoldagen. Med hjälp av SCRIINs rörelsemätare har hon inte bara fått sina elever att röra sig mer, utan även skapat nya möjligheter att koppla rörelse till undervisningen i flera ämnen.

– Det som var väldigt kul är att eleverna själva efterfrågade rörelsemätarna efter att vi använt dem en kortare period tidigare under våren. De var så engagerade att vi startade lite tidigare än jag planerat, vilket bara har varit positivt, berättar Moa.

Rörelse i fokus under hela dagen

Foto: Moa Fredriksson

Moa arbetar aktivt för att integrera rörelse i elevernas skoldag, både i klassrummet och på raster. Hon uppmuntrar mikropauser under lektionerna, där eleverna själva får hitta på enkla övningar.

I förskoleklassen använde hon lappar i klassrummet med olika övningar som eleverna kunde kryssa av efter varje mikropaus, och detta planerar hon att införa även i årskurs 1, fast med fler och varierade övningar.

– Det jag har märkt är att eleverna blir mer fokuserade och orkar med skoldagen bättre. Det är något som de själva börjar uppmärksamma nu, efter att vi arbetat med detta under en tid, säger Moa.


Rörelsemätare som en del av undervisningen

SCRIINs rörelsemätare har inte bara ökat elevernas medvetenhet om vikten av fysisk aktivitet, utan har också blivit en pedagogisk resurs. Moa har kopplat arbetet med rörelsemätarna till flera ämnen:

  • Biologi: Vi pratar om kroppen, hur mycket man bör röra sig varje dag,  och hur fysisk aktivitet och mat påverkar hälsan.
  • Matematik: Vi loggar in i statistikverktyget och analyserar diagram som visar klassen rörelse.
  • Geografi: Vi tittar på Stegkartan och ser hur långt vi gått tillsammans och tränar på namn på städer, länder och världsdelar både på svenska och engelska. 
Eleverna kollar in SCRIIN-mätarnas lampor. Foto: Moa Fredriksson

Eleverna har även diskuterat hur de kan öka sin rörelse och varierat aktiviteter för att få fler steg eller ”lampor”, som rörelsemätarna registrerar. Detta har lett till resonemang om vilket material skulle vilja ha på skolgården för att röra sig mer.


Motivation genom tävling och samarbete

En del av arbetet har också varit att skapa en lekfull och motiverande miljö. Klassen har en daglig “topp tre” över de elever som rört sig mest, vilket skapat ett stort engagemang och ökar motivationen hos alla. De resonerar kring vilka rastaktiviter som ger mest steg och pulshöjande aktivitet.

Rörelsepaus i klassrummet. Foto: Moa Fredriksson

– Eleverna blir motiverade av att se sina resultat och försöker utmana sig själva att röra sig mer. Det har blivit en positiv spiral, säger Moa.


En bättre skoldag för alla

Syftet med arbetet är att inte bara öka rörelsen i skoldagen, utan också att ge eleverna kunskap om hur fysisk aktivitet kan bidra till deras hälsa och lärande.

Funkar bra att läsa samtidigt som man rör sig. Foto: Moa Fredriksson

– Det handlar om att variera och öka rörelsen för alla, och samtidigt koppla det till undervisningen för att göra skoldagen bättre. Eleverna har blivit mer medvetna om fördelarna med rörelse, och det är fantastiskt att se hur de själva tar initiativ till att röra sig mer, avslutar Moa.

Tallbackaskolan (och alla kommunala skolor i Solna) kan låna rörelsemätare kostnadsfritt genom Elevhälsan i Solna kommuns samarbete med SCRIIN. Nyfiken på hur SCRIIN jobbar med kommuner? Mejla

Lilla Edets kommun sätter psykisk hälsa på schemat

Lilla Edet var en av pilotkommunerna i Generation Peps satsning ”Pep Kommun”, som startade 2021 med målet att skapa bättre förutsättningar för barn och unga att leva ett aktivt och hälsosamt liv.  

Under projektets gång har flera initiativ genomförts med fokus på kost och rörelse. Nu tar kommunen ytterligare ett steg genom att sätta psykisk hälsa på schemat.  

Med Anders Hansens och Mats Wänblads ungdomsböcker vill Lilla Edets kommun sätta psykisk hälsa på schemat.

Vi träffar Sofia Enström, folkhälsoutvecklare i Lilla Edets kommun, som ser ett ökat behov av att prata om skärmanvändning och psykisk hälsa bland unga.  

Under våren får alla elever från årskurs 3 till 6 ett eget exemplar av Skärmhjärnan junior av Anders Hansen och Mats Wänblad, medan högstadieeleverna får originalversionen av Skärmhjärnan. Dessutom får elever i årskurs 6–9 boken Depphjärnan för unga av samma författare.

Lilla Edet beställde totalt 1800 böcker genom SCRIINs ideella iniatitiv

– Statistiken visar att barn och unga i Lilla Edet har utmaningar med psykisk ohälsa, och vi får rapporter om ökad skolfrånvaro. Därför vill vi arbeta proaktivt genom att ge elever kunskap om hjärnan och hur för mycket skärmtid kan påverka måendet. Tanken med Skärmhjärnan är att inspirera unga att hitta balansen i vår digitala värld, berättar Sofia.

Skolorna i Lilla Edet kommer att integrera läsningen av böckerna i undervisningen som en del av det förebyggande hälsoarbetet.  

Sofia Enström, folkhälsoutvecklare

Lilla Edet har socioekonomiska utmaningar, men Sofia ser ett ljus i tunneln.  

– Både utbildningsnivån och betygsgenomsnittet har ökat, och vi ser en svag men positiv trend i ungas välmående. Vi tror att vår satsning på Pep Kommun har varit en bidragande faktor, säger hon.  

Utöver initiativet med böckerna driver Lilla Edet flera andra projekt för att förbättra folkhälsan bland barn och unga.  

– Förra veckan arrangerade vi en digital föreläsning om kost för vårdnadshavare, och i höstas genomförde vi ”Klassjoggen”, där 1 700 barn deltog under ledning och pepp av Pep-ambassadören och löparstjärnan Mustafa Mohamed. Båda initiativen var mycket uppskattade, berättar Sofia.  

Arvika kommun erbjuder SCRIIN till alla skolor och förskolor

Karin Hult är hälsoutvecklare med fokus på barn och unga i Arvika och stöttar kommunens skolor i deras förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ett fokusområde tillsammans med RF-SISUs har varit att öka rörelsen under skoldagen. För tre år sedan fick hon upp ögonen för SCRIIN rörelsemätning. 

Karin Hult, Hälsoutvecklare på Arvika kommun

Efter test på en av skolorna och beställde hon in en klassuppsättning rörelsemätare som kommunens skolor nu kan låna kostnadsfritt. Hälften av de 13 grundskolorna har redan tagit del av möjligheten att få insikt i skoldagens rörelse och peppa eleverna att nå WHO:s rörelsemål. Några av skolor har mätt rörelsen flera gånger. Karin är mycket nöjd.

– De bästa med SCRIIN är att det är superenkelt att använda och tar i princip ingen tid från lärarna. Statistikverktyget är också enkelt och diagrammen tydliga. Det gör att det blir lätt att få med sig skolorna på tåget, berättar Karin.

Karin brukar ta med SCRIIN-mätarna när hon besöker pedagoger på skolorna för att visa hur de fungerar. Hon ser möjligheter framöver att arbeta ännu mer systematiskt med rörelsemätning.

– Jag och grundskolechefen har pratat om att det vore intressant att göra en större mätning i en eller flera årskurser och se hur mycket rör våra barn på sig.

SCRIIN Rörelsemätning finns för utlåning i följande kommuner: Arvika, Botkyrka, Göteborg, Järfälla, Kalmar, Lycksele, Östra Göinge, Region Kronoberg, Sollentuna, Solna, Stockholm, Trelleborg och Vetlanda.

Kostnadsfritt webbinarium om Värsta bästa hälsan

Generation Pep, Maria Dufva och SCRIIN bjuder in till ett webbinarium! Se inspelningen här:

Ladda ner Andjelas presentation

Ladda ner lärarhandledning till Västa Bästa Hälsan

Fram till 19 december kan skolor, kommuner och organisationer beställa klassuppsättningar Värsta Bästa Hälsan för frakt- och hanteringskostnad (950 kr för 25 böcker).

Maria Dufva är en framstående kriminolog och författare som har gjort sig känd för sitt engagemang i frågor som rör nätsäkerhet, samtycke och droganvändning. Hennes arbete är inriktat på att ge ungdomar den kunskap och de verktyg de behöver för att navigera i en allt mer digitaliserad värld. Hon är en flitig föreläsare för barn, unga föräldrar och skolpersonal.

2020 gav Maria Dufva i samarbete med Generation Pep och flera kända forskare ut boken ”Värsta Bästa Hälsan” som vänder sig till sig de unga och förklarar hur för mycket skärmtid kan påverka måendet. Boken är full med fakta, råd och verkliga berättelser från barn som Maria Dufva mött i sitt arbete på skolor. Hon träffar ofta barn som känner sig beroende av mobilen och undrar hur de kan bryta mönstret. 

Med på webbinariet är även Andjela Dimitrijevic som är grundare till Internationella Engelska Skolans hälsoinitiativ, #movewithIES. #movewithIES finns just nu på 23 skolor runt om i landet och planen är att alla 46 skolor snart ska vara en del av initiativet. #movewithIES fokuserar på hälsa som helhet och en av resurserna som används är ”Värsta bästa hälsan”. Andjela kommer berätta hur de arbetar med boken.

Så här mycket rör sig eleverna i 202 svenska skolor

Under läsåret 2023/2024 genomförde 202 skolor (1099 klasser) mätningar av elevernas rörelse med hjälp av SCRIIN.

SCRIINs rörelsemätare, baserad på accelerometerteknik, registrerar antal steg och beräknar aktiva minuter. Enligt WHO bör barn och unga röra sig minst 60 minuter med måttlig till hög intensitet varje dag. SCRIIN definierar en minut som fysiskt aktiv om mätaren registrerar minst 65 steg. Detta gränsvärde har validerats genom tester mot rörelsemätare ActiGraph GT3X (som används inom forskning) med hjälp av forskare vid Karolinska Institutet.

Mätningarna delas upp i nulägesmätningar och inspirationsmätningar, där varje mätperiod vanligtvis pågår i en vecka (måndag till fredag).

  • Under nulägesmätningar är SCRIIN-mätarens lampor avstängda, och eleverna får ingen feedback på sin rörelse.
  • Under inspirationsmätningar används mätarens lampor för att ge eleverna direkt feedback, och skolorna uppmuntrar ofta eleverna att röra sig lite extra.

Statistiken visar, i likhet med GIH:s studie ”Hjärnhälsa i skolan” , tydliga skillnader mellan pojkars och flickor rörelse. Vi ser också en minskning av rörelsen på högstadiet.

Det är viktigt att notera att de 202 skolorna inte representerar ett helt slumpmässigt urval av Sveriges skolor. Dessa skolor har själva valt att genomföra rörelsemätningar, och många deltar i någon form av rörelsesatsning.

Nulägesmätningar

Spridning bland skolorna

För motverka den negativa trenden för barns minskande fysiska aktivitet satsar många skolor satsat på mer rörelse under skoldagen och vi ser att 38% av skolorna når eleverna minst halva WHO:s rörelsemål.

Inspirationsmätningar

I inspirationsmätningarna är lamporna aktiverade, och eleverna kan se sin progress mot WHO:s rörelsemål på sina mätare. Diagrammen nedan visar genomsnittsvärden på gruppnivå.

Hör gärna av dig till Malin Sjöstrand () om du har frågor kring resultaten.

Inspirationsföreläsning med Sara Grundel på Karlslundsskolan som lyckats i satsningen på tjejers rörelse

Välkommen till en digital inspirationsföreläsning med Sara Grundel på Karlslundsskolan i Örebro som satsar mycket på fysisk aktivitet under skoldagen och framgångsrikt lyckats minska skillnaderna mellan pojkars och flickors rörelse.

Karlslundsskolan i Örebro, en F-6 skola med idrottsprofil, har sedan starten 2012 satsat på att integrera fysisk aktivitet under hela skoldagen. Sedan januari i år har man arbetat aktivt med skapa förutsättningar för mer rörelse bland flickorna och nått imponerande resultat!

Karlslundsskolan inspirerar tjejerna till mer rörelse

Karlslundsskolan i Örebro, en F-6 skola med idrottsprofil, har sedan starten 2012 satsat på att integrera fysisk aktivitet under hela skoldagen. Som en av de först certifierade Generation Pep-skolorna i Sverige erbjuder man extra idrottslektioner, rastaktiviteter och rörelsepauser på alla lektioner.

Sedan våren 2023 har Karlslundsskolan systematiskt mätt elevernas fysiska aktivitet med SCRIIN Rörelsemätning. Rörelsedata från mätningarna visar att eleverna rör sig 40 % mer än genomsnittet för grundskolor i Sverige. Många av eleverna når WHO:s rörelsemål under skoldagen, vilket är ett fantastiskt fint kvitto på man att lyckats med sin rörelsesatsning.

– Mätresultaten visar våra elever rör sig mycket, vilket glädjer oss, men också att det är stora skillnader mellan könen, berättar Sara Grundel, idrottslärare och ansvarig för skolans rörelsesatsning.

Statistiken från våra första mätningar 2023 visade tydligt att pojkarna var mer aktiva än flickorna i alla årskurser och under samtliga veckodagar.

Pojkars och flickors fysiska aktivitet under skoldagen (pulshöjande minuter) under första mätningen våren 2023 i årskurs 6.

Sara och hennes kollegor bestämde sig för att ta tag i denna ojämlikhet och försöka minska gapet:

–  I januari hade vi en personalkonferens och där satte vi oss i smågrupper för att diskutera vad vi skulle kunna göra för att öka tjejers aktivitetsnivå. Det kom upp väldigt många bra förslag!

Under våren 2024 genomförde skolan en rörelseutmaning där målet var att tillsammans ”gå” från Örebro till Kiruna. I samband med detta integrerades de nya idéerna, och fokus låg särskilt på att motivera tjejerna. Sara skickade även ut en enkät för att ta reda på mer vad eleverna önskade göra under idrottslektioner, raster och rörelsepauser.

Sara Grundel, idrottslärare på Karlslundsskolan och ansvarig för skolans rörelsesatsning.

– Resultatet blev otroligt positivt. Vi ser nu att skillnaderna har minskat i alla klasser, och vissa dagar är till och med flickorna mer aktiva än pojkarna, säger Sara.

Ny mätning hösten 2024 visar tjejerna blivit mycket mer aktiva, skillanderna i årskurs 6 har mer än halverats!

Sara menar att framgången ligger i att hela personalen tillsammans engagerat sig och att de lyssnat på tjejernas egna önskemål.

Karlslundsskolan köpte också i nytt material baserat på tjejernas önskemål, som gymnastikmattor, hopprep, käpphästar och en högtalare för att kunna köra ”Just Dance” utomhus.

Saras tips för att uppnå en mer jämlik rörelse under skoldagen

  1. Säkra att alla elever får tillgång till fotbollsplanen genom att till exempel dela in den i en erfaren och en oerfaren yta. 
  2. Använd Skolbollens fotbollsövningar. Det “fria spelet” gynnar framförallt de erfarna  som tränar fotboll på fritiden.
  3. Satsa på materiel som främjar tjejerna rörelse – fråga dem vad de önskar.
  4. Spela musik och organisera dansaktiviteter på rasterna.
  5. Lägg in fler promenader under skoldagen, till exempel tipspromendar.
  6. Satsa på organiserad rastverksamhet och lägg fokus på de minst aktiva.
  7. Prata med tjejerna och involvera dem i hitta på idéer för att skapa mer rörelse.
  8. Introducera och träna rastaktiviteter under idrottslektionerna.

Ser ni också skillnader mellan pojkars och fickors rörelse på er skola?

Under 2024-2026 genomför SCRIIN i samarbete med Generation Pep en stor satsning på jämlik rörelse i skolan där vi bjuder in 100 skolor i hela Sverige att deltaga. Projektet stöttas av Postkodlotteriets stiftelse och Stadium Foundation och det är helt kostnadsfritt för skolor.

Karlslundsskolan och Sara Grundel kommer deltaga i projektet och bidra med tips och inspiration!

Jämlik rörelse i skolan

Vi söker 100 skolor som vill satsa på tjejerna!

Pep-rapporten visar att bara 21 % av Sveriges flickor når WHO:s rörelsemål. Nu startar SCRIIN i samarbete med Generation Pep och Stockholms stads utbildningsförvaltning Jämlik rörelse i skolan – ett initiativ för att skapa förutsättningar för mer rörelse bland tjejerna. Projektet stöttas av Svenska Postkodlotteriets stiftelse och Stadium Foundation.

500 skolor i Sverige har mätt elevernas rörelse med SCRIIN. Resultaten visar stora skillnader mellan pojkars och flickors fysiska aktivitet under skoldagen. GIH:s stora forskningsstudie ”Hjärnhälsa i skolan” visar liknande resultat.

Jämlik rörelse i skolan stöttar skolorna i fokusgruppsamtal, processledning och genomförande. ALLA mellan- högstadie- och gymnasieskolor i Sverige är välkomna att anmäla sig.

För oss är det viktigt att målgruppen får ta plats i projektet. Genom samtalen med flickorna vill vi höra deras idéer och konkreta förslag på vad vi kan göra för att skapa förändring.

Jämlik rörelse i skolan är även en forskningsstudie. Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet, kommer bidra med metodstöd och utväderering.

Vi kommer även samverka med GIH:s forskningsstudie ”Skolprojekt för hjärnhälsa” som leds av professor Gisela Nyberg.

Genomsnittlig fysisk aktivitet (minst måttlig intensitet) bland de 200 skolor som mätte rörelsen med SCRIIN läsåret 23/24.

Upplägget

  1. Samtal / workshops i smågrupper med flickorna där skolorna får hjälp med processledning. Vad skulle de vilja göra på raster och idrottslektioner som ger mer rörelse?
  2. Skolorna testar olika idéer som tjejerna kommer upp med i samtalen. Projektet kan även stötta med inköp av material som tjejerna fått önska.
  3. Utvärdera, fortsätta testa och och jobba över tid tills vi når resultat.
  4. Nätverka med andra skolor och dela framgångfaktorer.

Vad får deltagade skolor?

  1. Stöd i att hålla fokusgruppssamtal med tjejerna
  2. Processledning för att skapa förändring
  3. Ett stort nätverk med andra skolor
  4. Möjlighet att deltaga i en forksningstudie
  5. Bidrag till inköp av material som tjejerna önskat
  6. Möjlighet att löpande genomföra rörelsemätningar
  7. Massor av inspiration!

Vad förväntas av deltagande skolor?

  1. Det allra viktigaste är att ni är öppna för att testa idéer och genomföra förändringar utifrån tjejernas idéer och förslag som kommer fram i fokusgruppsamtalen.
  2. Vi förväntar oss också att ni avsätter tid och resurser för att deltaga i projektet under 12 månader.

Skolor som önska genomföra rörelsemätningar under projektet får tillgång till SCRIIN rörelsemätare. Vi har även ett pulsträningsystem från Polar till utlåning.

Kostar det något?

  1. Nej, projektet är helt kostnadsfritt för skolor att deltaga i.

Är din skola nyfiken på att vara med? Fyll i en intresseanmälan så hör vi av oss och berättar mer.

Kostnadsfri digital föreläsning med läkaren och författaren Anders Wallensten

Välkommen till en kostnadsfri digital inspirationsföreläsning om hur man kan arbeta med helhetshälsa i skolan!

Vi vet att vår livsstil spelar stor roll för vår hälsa, men på vilket sätt? Och vad kan vi själva göra? ​Läkaren och författare Anders Wallensten söker svaret på hälsogåtan. Han går tillbaka till vårt ursprung och förklarar hur vår kropp är skapt för ett helt annat liv än det vi lever i dag. Boken Hälsogåtan visar inte bara hur mat, motion och sömn påverkar oss, utan också hur vårt välmående styrs av vår omgivning, våra relationer och våra tankar.

På föreläsningen får ni även träffa Lottie Danielsson Jarosz, lärare i svenska Viktor Rydbergs samskola i Stockholm. Lottie kommer berätta hur man jobbat med Hälsogåtan i årskurs 9 under flera år.

Ungdomversionen av Hälsogåtan har lästs av hundratals skolor i Sverige och går att beställa för frakt- och hanteringskostnad.

Se inspelningen av föreläsningen här: https://youtu.be/fepEus9C1xU?si=lz7nNyMRkIF1GPdz

SCRIIN Rörelseutmaning hösten 2024

Nu bjuder vi in alla Sveriges skolor som har SCRIIN-mätare till en rörelseutmaning! Om din skola saknar egna mätare så har vi samarbeten med 13 kommuner och RF-SISUs ”Rörelsesatsning i skolan” i 10 distrikt. Vi har också ett 10-tal SCRIIN-kit för uthyrning.

Reglerna är enkla – det gäller att tillsammans samla ihop många steg som möjligt från måndag 11 till fredag 15 november. Ni får utnyttja hela dagen och både lärare och elever kan deltaga. Vinnare är den skola nått flest genomsnittligt antal steg under veckan. Fina priser utlovas till vinnarna!

Vi er skola vara med? Fyll i dina kontaktuppgifter nedan.

    Meny
    Webbdesign av Comlog Webbyrå Stockholm