Etikett: klar

Kubikskolan är en F–9-skola belägen i ett socioekonomiskt utsatt område i Helsingborg. Av de 450 eleverna har majoriteten svenska som andraspråk. Gabrielle Abstoss, förstelärare i svenska med inriktning på läsning, arbetar även i skolbiblioteket. Hon driver initiativ för att integrera läsning i alla ämnen och vidareutbildar sig samtidigt till lärare i svenska som andraspråk.

– För några år sedan hade endast 47 % av våra avgångselever gymnasiebehörighet, men genom målmedvetna insatser har vi nu höjt den siffran till 82 %, berättar Gabrielle.

Nyckeln till framgång har varit ett systematiskt arbete med lektionsinnehåll, struktur och ledarskap, samt extra satsningar på läsning. Skolan har dessutom anställt en socialpedagog och arbetar proaktivt för att stödja elevernas hälsa och välmående.
Nyckeln till framgång har varit ett systematiskt arbete med lektionsinnehåll, struktur och ledarskap, samt extra satsningar på läsning. Skolan har dessutom anställt en socialpedagog och arbetar proaktivt för att stödja elevernas hälsa och välmående.
– Många av våra elever är flerspråkiga, vilket medför utmaningar i att navigera mellan språken. Därför behöver vi lägga ännu större vikt vid att arbeta med ämnesinnehåll och språkkompetens parallellt.

Läsning som väg till förståelse

För att stärka elevernas läsförmåga har Gabrielle arbetat aktivt för att integrera läsning i flera ämnen. När hon läste att SCRIIN sökte testläsare för boken 99 livsknep blev hon och hennes kollegor jätteintresserade.

– Kalle, en av vår idrottslärare på högstadiet, var först att hoppa på! Kapitlet ”Blandade vanor” passade perfekt in i ett projekt i årskurs åtta, där eleverna arbetar med träningsdagböcker för att synliggöra sina vanor.

Kalle Kellokoski Adamsson, idrottslärare, instämmer:
– Det är roligt att hitta en bok som passar idrottens teoretiska delar och som eleverna verkligen tycker om att läsa.
99 livsknep, som är både lekfull och lättläst, har visat sig vara en träffsäker resurs för elever som kan uppleva texttunga material som avskräckande.
– Känslor kan vara ett tungt ämne, men när texten är lättillgänglig kan eleverna fokusera fullt ut på innehållet, säger Gabrielle.

En bok för alla

Gabrielle anser att lärare inte bör vara rädda för att använda enklare texter. Hon menar att läromedel ofta är otillgängliga ur ett SVA-perspektiv, men att 99 livsknep kombinerar pedagogik med engagerande innehåll och bilder på ett sätt som fungerar jättebra.

– Det är viktigt att utmana eleverna i sin läsning, men för de som kämpar med språket är det lika avgörande att bygga självförtroende. De behöver känna att här är en text jag klarar av.

Ett avsnitt som väckt extra stort engagemang hos eleverna är testet i kapitel 2: Vilken sushibit är du mest lik? Det har fått eleverna att reflektera över hur deras dagliga vanor påverkar deras mående.

Sali Jouma i årskurs 8 delar sin upplevelse:
– Jag gillar att boken är enkel att läsa och förstå. Sushibitstestet gjorde det lätt att relatera till karaktärerna och förstå min egen typ.

Gabrielle ser 99 livsknep som en bok med ett brett användningsområde, som fungerar både i NO på mellanstadiet och i idrottsundervisningen på högstadiet, samt på mentorstiden i ett hälsofrämjande värdegrundsarbete.

– 99 livsknep är ett perfekt exempel på hur vi kan arbeta ämnesöverskridande för att utveckla elevernas läsning och samtidigt ge dem verktyg för livet.

Jennica Van Dongen, lärare på Sturebyskolan i Stockholm, har tillsammans med sina fyra kollegor arbetat ämnesöverskridande med boken 99 livsknep i årskurs 4 under februari och mars.
– Eleverna var otroligt engagerade, mer än jag hade förväntat mig! 99 livsknep har ett lekfullt och lättillgängligt format som verkligen fångar barnens intresse – både genom innehållet och den visuella utformningen, berättar Jennica.

Stafettläsning och övningar

För att göra arbetet ännu mer interaktivt fick alla elever varsitt exemplar av elevmaterialet med övningar kopplade till boken. De fick också ett randigt papper där de kunde skriva ner sina tankar som dök upp under läsningen.
– I en av fyrorna körde de stafettläsning och eleverna ville verkligen läsa högt. Vi pausade då och då för att reflektera tillsammans, vilket skapade fina samtal och en djupare förståelse för innehållet, säger Jennica.

Känslor i fokus

En av övningarna, Mina känslor, blev särskilt uppskattad. Här fick eleverna fundera över vilka känslor de oftast känner och var i kroppen de känns. Och sättet de visualiserade sina känslor på var minst sagt unikt.
– Det var så fint att se! Vissa drog blyertsstreck mellan känslorna, andra fyllde i med färg och några målade hela figuren för att visa att de kände känslan ända ner i tårna, berättar Jennica.

Ett viktigt verktyg för psykisk hälsa

Hon ser 99 livsknep som ett värdefullt verktyg för både barn och vuxna att prata om känslor – något som hon brinner extra mycket för i sin roll i skolans trygghetsgrupp.
– Det känns otroligt fint att vi i skolan kan erbjuda eleverna en plattform där vi pratar om hur vi mår. Alla får inte alltid den möjligheten hemma, så det här arbetet är verkligen viktigt.

Kunskap som växer över tid

Och effekten? Den kommer att växa över tid, tror Jennica.
– Jag är säker på att 99 livsknep har sått ett frö hos eleverna, ett frö som kommer att gro. Att kunna sätta ord på sina känslor är en livsviktig kunskap – en riktig superkraft!

Linda Nilsson är idrottslärare på Älvdalsskolan i Hörby, Skåne. I höstas gick skolan med i projektet ”Jämlik rörelse i skolan”, som drivs av organisationen SCRIIN i samverkan med Generation Pep och Karlstads universitet. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för mer rörelse bland tjejer under skoldagen och det stöttas av Svenska Postkodlotteriets stiftelse.

I Sverige har 500 skolor mätt elevernas rörelse med hjälp av SCRIIN. Resultaten visar stora skillnader mellan pojkars och flickors fysiska aktivitet under skoldagen. GIH:s forskningsstudie ”Hjärnhälsa i skolan” visar liknande resultat.

Ett experiment i årskurs sex

För att främja mer jämlik rörelse genomför nu Älvdalsskolan ett experiment i årskurs sex, där idrottslektionerna en gång i veckan delas upp i en tjejgrupp och en killgrupp. Linda berättar:

– Idén till detta föddes i början av höstterminen, när killarna var iväg på en pingisturnering och tjejerna blev ensamma under en idrottslektion. Efter lektionen uttryckte flera tjejer en önskan om fler liknande pass. ”Kan vi inte bara vara tjejer någon gång mer? Det var så roligt!”

Positiv respons från elever och föräldrar

Experimentet har mötts av positiv respons från både elever, föräldrar och kollegor. Just i sexan är många pojkar idrottsaktiva, vilket ibland leder till ”tuffare tag”, särskilt i bollsporter. Genom att dela upp klassen fick tjejerna en större möjlighet att delta fullt ut.

– Tjejerna tyckte att det var jättespännande och jag ser tydligt att de är mer aktiva. Framför allt vågar de mer. Även killarna tycker att det är bra, och jag har enbart fått positiv återkoppling från klassens mentorer och föräldrar, säger Linda.

Efter ett par veckor frågade Linda tjejerna vad de tyckte om förändringen och det spontana svaret var: ”Det är mycket bättre och roligare! Vi vågar mycket mer när vi bara är tjejer, och vi rör oss mer. Killarna gnäller ibland när det går dåligt i bollspel, till exempel om man tappar bollen, och då vågar man inte vara med på samma sätt.”

Kontroversiell fråga – men viktig för hälsan

Men kan och bör idrottsundervisningen könsuppdelas för att främja jämlik rörelse? Många är osäkra och frågan är kontroversiell – skolan har en roll i att motverka traditionella könsmönster.

Samtidigt är det avgörande att alla barn får den fysiska aktivitet de behöver. Enligt senaste Pep-rapporten når endast 21 % av Sveriges flickor WHO:s rörelsemål, och den psykiska ohälsan ökar bland tonårstjejer. Skolan är en viktig plattform för att nå alla barn.

Forskning kring könsuppdelad idrottsundervisning

Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet, leder forskningsstudien “Jämlik rörelse i skolan”. Han menar att det kan finns goda skäl för könsuppdelning men att man också måste jobba med killarnas attityd:

– Det finns forskning som visar att fysisk aktivitet ökar när pojkar och flickor delas upp. Det gäller särskilt flickorna som då ofta får möjligheten att ta mer plats och får mer inflytande över aktiviteten.

Argumenten mot könsuppdelning handlar dels om risken att det spär på könsnormer, dels om att det inte löser grundproblematiken – att många flickor är mindre aktiva med mixade grupper. Johan fortsätter:

– Om det visar sig att tjejers rörelse och hälsa gynnas av könsuppdelning, tycker jag att man kan dela upp. Men det är viktigt att samtidigt arbeta med grundproblematiken – varför trivs tjejer bättre själva?

Elevinflytande ökar deltagandet

Gisela Nyberg, professor i idrottsvetenskap på GIH, som leder forskningsstudien “Skolprojekt för hjärnhälsa” har också sett utmaningar i att få tjejer att delta i fysisk aktivitet i samma utsträckning som killarna. Men efter samtal med tjejerna blev det en vändning.

– När tjejerna fick vara med i planeringen blev det stor skillnad i deltagandet. En framgångsfaktor i vissa skolor i projektet har varit att erbjuda två olika aktiviteter vid varje tillfälle så att eleverna kan välja, berättar Gisela.

Bland tjejerna har gym, badminton, volleyboll och dans varit de populäraste aktiviteterna i skolorna.

– Dessutom har det varit mycket populärt att ibland dela upp dem i kill- och tjejgrupper för vissa aktiviteter. Många tjejer gillar när det inte är så prestations- och tävlingsinriktat, säger Gisela.

Framtiden för könsuppdelade idrottslektioner

Älvdalsskolan fortsätter med tjej- och killgrupper i sexan en dag i veckan under resten av terminen. Linda är öppen för att behålla upplägget framöver om eleverna vill, och det främjar en jämlik hälsa:

– Jag tror det är viktigt att lyssna på eleverna och deras önskemål samt utvärdera behoven i varje klass. Det är fantastiskt att se hur våra tjejer i sexan har hittat rörelseglädjen!

Stort intresse för ”Jämlik rörelse i skolan”

Projektet ”Jämlik rörelse i skolan” lanserades under hösten 2024 och de första 30 skolorna har redan startat. Målet är att skapa förutsättning för mer rörelse bland tjejerna i 100 skolor i Sverige. Målgruppens deltagande är centralt i projekt och vi genomför fokusgruppssamtal med tjejerna att få deras perspektiv och förslag på förändringar som skolorna kan göra för att främja en jämlik hälsa. Postkodlotteriets stiftelse stöttar projektet som pågår till 2026. Vi välkomnar fler skolor att anmäla sig!

Rörelse i fokus under hela dagen

Moa arbetar aktivt för att integrera rörelse i elevernas skoldag, både i klassrummet och på raster. Hon uppmuntrar mikropauser under lektionerna, där eleverna själva får hitta på enkla övningar.

I förskoleklassen använde hon lappar i klassrummet med olika övningar som eleverna kunde kryssa av efter varje mikropaus, och detta planerar hon att införa även i årskurs 1, fast med fler och varierade övningar.

– Det jag har märkt är att eleverna blir mer fokuserade och orkar med skoldagen bättre. Det är något som de själva börjar uppmärksamma nu, efter att vi arbetat med detta under en tid, säger Moa.

Rörelsemätare som en del av undervisningen

SCRIINs rörelsemätare har inte bara ökat elevernas medvetenhet om vikten av fysisk aktivitet, utan har också blivit en pedagogisk resurs. Moa har kopplat arbetet med rörelsemätarna till flera ämnen:

• Biologi: Vi pratar om kroppen, hur mycket man bör röra sig varje dag,  och hur fysisk aktivitet och mat påverkar hälsan.
• Matematik: Vi loggar in i statistikverktyget och analyserar diagram som visar klassen rörelse.
• Geografi: Vi tittar på Stegkartan och ser hur långt vi gått tillsammans och tränar på namn på städer, länder och världsdelar både på svenska och engelska. 

Eleverna har även diskuterat hur de kan öka sin rörelse och varierat aktiviteter för att få fler steg eller ”lampor”, som rörelsemätarna registrerar. Detta har lett till resonemang om vilket material skulle vilja ha på skolgården för att röra sig mer.

Motivation genom tävling och samarbete

En del av arbetet har också varit att skapa en lekfull och motiverande miljö. Klassen har en daglig “topp tre” över de elever som rört sig mest, vilket skapat ett stort engagemang och ökar motivationen hos alla. De resonerar kring vilka rastaktiviter som ger mest steg och pulshöjande aktivitet.

– Eleverna blir motiverade av att se sina resultat och försöker utmana sig själva att röra sig mer. Det har blivit en positiv spiral, säger Moa.

En bättre skoldag för alla

Syftet med arbetet är att inte bara öka rörelsen i skoldagen, utan också att ge eleverna kunskap om hur fysisk aktivitet kan bidra till deras hälsa och lärande.

– Det handlar om att variera och öka rörelsen för alla, och samtidigt koppla det till undervisningen för att göra skoldagen bättre. Eleverna har blivit mer medvetna om fördelarna med rörelse, och det är fantastiskt att se hur de själva tar initiativ till att röra sig mer, avslutar Moa.

Tallbackaskolan (och alla kommunala skolor i Solna) kan låna rörelsemätare kostnadsfritt genom Elevhälsan i Solna kommuns samarbete med SCRIIN. Nyfiken på hur SCRIIN jobbar med kommuner? Mejla

Lilla Edet var en av pilotkommunerna i Generation Peps satsning ”Pep Kommun”, som startade 2021 med målet att skapa bättre förutsättningar för barn och unga att leva ett aktivt och hälsosamt liv.  

Under projektets gång har flera initiativ genomförts med fokus på kost och rörelse. Nu tar kommunen ytterligare ett steg genom att sätta psykisk hälsa på schemat.  

Vi träffar Sofia Enström, folkhälsoutvecklare i Lilla Edets kommun, som ser ett ökat behov av att prata om skärmanvändning och psykisk hälsa bland unga.  

Under våren får alla elever från årskurs 3 till 6 ett eget exemplar av Skärmhjärnan junior av Anders Hansen och Mats Wänblad, medan högstadieeleverna får originalversionen av Skärmhjärnan. Dessutom får elever i årskurs 6–9 boken Depphjärnan för unga av samma författare.

– Statistiken visar att barn och unga i Lilla Edet har utmaningar med psykisk ohälsa, och vi får rapporter om ökad skolfrånvaro. Därför vill vi arbeta proaktivt genom att ge elever kunskap om hjärnan och hur för mycket skärmtid kan påverka måendet. Tanken med Skärmhjärnan är att inspirera unga att hitta balansen i vår digitala värld, berättar Sofia.

Skolorna i Lilla Edet kommer att integrera läsningen av böckerna i undervisningen som en del av det förebyggande hälsoarbetet.  

Lilla Edet har socioekonomiska utmaningar, men Sofia ser ett ljus i tunneln.  

– Både utbildningsnivån och betygsgenomsnittet har ökat, och vi ser en svag men positiv trend i ungas välmående. Vi tror att vår satsning på Pep Kommun har varit en bidragande faktor, säger hon.  

Utöver initiativet med böckerna driver Lilla Edet flera andra projekt för att förbättra folkhälsan bland barn och unga.  

– Förra veckan arrangerade vi en digital föreläsning om kost för vårdnadshavare, och i höstas genomförde vi ”Klassjoggen”, där 1 700 barn deltog under ledning och pepp av Pep-ambassadören och löparstjärnan Mustafa Mohamed. Båda initiativen var mycket uppskattade, berättar Sofia.  

Karin Hult är hälsoutvecklare med fokus på barn och unga i Arvika och stöttar kommunens skolor i deras förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ett fokusområde tillsammans med RF-SISUs har varit att öka rörelsen under skoldagen. För tre år sedan fick hon upp ögonen för SCRIIN rörelsemätning. 

Efter test på en av skolorna och beställde hon in en klassuppsättning rörelsemätare som kommunens skolor nu kan låna kostnadsfritt. Hälften av de 13 grundskolorna har redan tagit del av möjligheten att få insikt i skoldagens rörelse och peppa eleverna att nå WHO:s rörelsemål. Några av skolor har mätt rörelsen flera gånger. Karin är mycket nöjd.

– De bästa med SCRIIN är att det är superenkelt att använda och tar i princip ingen tid från lärarna. Statistikverktyget är också enkelt och diagrammen tydliga. Det gör att det blir lätt att få med sig skolorna på tåget, berättar Karin.

Karin brukar ta med SCRIIN-mätarna när hon besöker pedagoger på skolorna för att visa hur de fungerar. Hon ser möjligheter framöver att arbeta ännu mer systematiskt med rörelsemätning.

– Jag och grundskolechefen har pratat om att det vore intressant att göra en större mätning i en eller flera årskurser och se hur mycket rör våra barn på sig.

SCRIIN Rörelsemätning finns för utlåning i följande kommuner: Arvika, Botkyrka, Göteborg, Järfälla, Kalmar, Lycksele, Östra Göinge, Region Kronoberg, Sollentuna, Solna, Stockholm, Trelleborg och Vetlanda.

Under läsåret 2023/2024 genomförde 202 skolor (1099 klasser) mätningar av elevernas rörelse med hjälp av SCRIIN.

SCRIINs rörelsemätare, baserad på accelerometerteknik, registrerar antal steg och beräknar aktiva minuter. Enligt WHO bör barn och unga röra sig minst 60 minuter med måttlig till hög intensitet varje dag. SCRIIN definierar en minut som fysiskt aktiv om mätaren registrerar minst 65 steg. Detta gränsvärde har validerats genom tester mot rörelsemätare ActiGraph GT3X (som används inom forskning) med hjälp av forskare vid Karolinska Institutet.

Mätningarna delas upp i nulägesmätningar och inspirationsmätningar, där varje mätperiod vanligtvis pågår i en vecka (måndag till fredag).

• Under nulägesmätningar är SCRIIN-mätarens lampor avstängda, och eleverna får ingen feedback på sin rörelse.
• Under inspirationsmätningar används mätarens lampor för att ge eleverna direkt feedback, och skolorna uppmuntrar ofta eleverna att röra sig lite extra.

Statistiken visar, i likhet med GIH:s studie ”Hjärnhälsa i skolan” , tydliga skillnader mellan pojkars och flickor rörelse. Vi ser också en minskning av rörelsen på högstadiet.

Det är viktigt att notera att de 202 skolorna inte representerar ett helt slumpmässigt urval av Sveriges skolor. Dessa skolor har själva valt att genomföra rörelsemätningar, och många deltar i någon form av rörelsesatsning.

Nulägesmätningar

Spridning bland skolorna

För motverka den negativa trenden för barns minskande fysiska aktivitet satsar många skolor satsat på mer rörelse under skoldagen och vi ser att 38% av skolorna når eleverna minst halva WHO:s rörelsemål.

Inspirationsmätningar

I inspirationsmätningarna är lamporna aktiverade, och eleverna kan se sin progress mot WHO:s rörelsemål på sina mätare. Diagrammen nedan visar genomsnittsvärden på gruppnivå.

Hör gärna av dig till Malin Sjöstrand () om du har frågor kring resultaten.

Välkommen till en digital inspirationsföreläsning med Sara Grundel på Karlslundsskolan i Örebro som satsar mycket på fysisk aktivitet under skoldagen och framgångsrikt lyckats minska skillnaderna mellan pojkars och flickors rörelse.

Karlslundsskolan i Örebro, en F-6 skola med idrottsprofil, har sedan starten 2012 satsat på att integrera fysisk aktivitet under hela skoldagen. Sedan januari i år har man arbetat aktivt med skapa förutsättningar för mer rörelse bland flickorna och nått imponerande resultat!

Karlslundsskolan i Örebro, en F-6 skola med idrottsprofil, har sedan starten 2012 satsat på att integrera fysisk aktivitet under hela skoldagen. Som en av de först certifierade Generation Pep-skolorna i Sverige erbjuder man extra idrottslektioner, rastaktiviteter och rörelsepauser på alla lektioner.

Sedan våren 2023 har Karlslundsskolan systematiskt mätt elevernas fysiska aktivitet med SCRIIN Rörelsemätning. Rörelsedata från mätningarna visar att eleverna rör sig 40 % mer än genomsnittet för grundskolor i Sverige. Många av eleverna når WHO:s rörelsemål under skoldagen, vilket är ett fantastiskt fint kvitto på man att lyckats med sin rörelsesatsning.

– Mätresultaten visar våra elever rör sig mycket, vilket glädjer oss, men också att det är stora skillnader mellan könen, berättar Sara Grundel, idrottslärare och ansvarig för skolans rörelsesatsning.

Statistiken från våra första mätningar 2023 visade tydligt att pojkarna var mer aktiva än flickorna i alla årskurser och under samtliga veckodagar.

Sara och hennes kollegor bestämde sig för att ta tag i denna ojämlikhet och försöka minska gapet:

–  I januari hade vi en personalkonferens och där satte vi oss i smågrupper för att diskutera vad vi skulle kunna göra för att öka tjejers aktivitetsnivå. Det kom upp väldigt många bra förslag!

Under våren 2024 genomförde skolan en rörelseutmaning där målet var att tillsammans ”gå” från Örebro till Kiruna. I samband med detta integrerades de nya idéerna, och fokus låg särskilt på att motivera tjejerna. Sara skickade även ut en enkät för att ta reda på mer vad eleverna önskade göra under idrottslektioner, raster och rörelsepauser.

– Resultatet blev otroligt positivt. Vi ser nu att skillnaderna har minskat i alla klasser, och vissa dagar är till och med flickorna mer aktiva än pojkarna, säger Sara.

Sara menar att framgången ligger i att hela personalen tillsammans engagerat sig och att de lyssnat på tjejernas egna önskemål.

Karlslundsskolan köpte också i nytt material baserat på tjejernas önskemål, som gymnastikmattor, hopprep, käpphästar och en högtalare för att kunna köra ”Just Dance” utomhus.

Saras tips för att uppnå en mer jämlik rörelse under skoldagen

1. Säkra att alla elever får tillgång till fotbollsplanen genom att till exempel dela in den i en erfaren och en oerfaren yta. 
2. Använd Skolbollens fotbollsövningar. Det “fria spelet” gynnar framförallt de erfarna  som tränar fotboll på fritiden.
3. Satsa på materiel som främjar tjejerna rörelse – fråga dem vad de önskar.
4. Spela musik och organisera dansaktiviteter på rasterna.
5. Lägg in fler promenader under skoldagen, till exempel tipspromendar.
6. Satsa på organiserad rastverksamhet och lägg fokus på de minst aktiva.
7. Prata med tjejerna och involvera dem i hitta på idéer för att skapa mer rörelse.
8. Introducera och träna rastaktiviteter under idrottslektionerna.

Ser ni också skillnader mellan pojkars och fickors rörelse på er skola?

Under 2024-2026 genomför SCRIIN i samarbete med Generation Pep en stor satsning på jämlik rörelse i skolan där vi bjuder in 100 skolor i hela Sverige att deltaga. Projektet stöttas av Postkodlotteriets stiftelse och Stadium Foundation och det är helt kostnadsfritt för skolor.

Karlslundsskolan och Sara Grundel kommer deltaga i projektet och bidra med tips och inspiration!

Vi söker 100 skolor som vill satsa på tjejerna!

Pep-rapporten visar att bara 21 % av Sveriges flickor når WHO:s rörelsemål. Nu startar SCRIIN i samarbete med Generation Pep och Stockholms stads utbildningsförvaltning Jämlik rörelse i skolan – ett initiativ för att skapa förutsättningar för mer rörelse bland tjejerna. Projektet stöttas av Svenska Postkodlotteriets stiftelse och Stadium Foundation.

500 skolor i Sverige har mätt elevernas rörelse med SCRIIN. Resultaten visar stora skillnader mellan pojkars och flickors fysiska aktivitet under skoldagen. GIH:s stora forskningsstudie ”Hjärnhälsa i skolan” visar liknande resultat.

Vi kommer även samverka med GIH:s forskningsstudie ”Skolprojekt för hjärnhälsa” som leds av professor Gisela Nyberg.

Upplägget

1. Samtal / workshops i smågrupper med flickorna där skolorna får hjälp med processledning. Vad skulle de vilja göra på raster och idrottslektioner som ger mer rörelse?
2. Skolorna testar olika idéer som tjejerna kommer upp med i samtalen. Projektet kan även stötta med inköp av material som tjejerna fått önska.
3. Utvärdera, fortsätta testa och och jobba över tid tills vi når resultat.
4. Nätverka med andra skolor och dela framgångfaktorer.

Vad får deltagade skolor?

1. Stöd i att hålla fokusgruppssamtal med tjejerna
2. Processledning för att skapa förändring
3. Ett stort nätverk med andra skolor
4. Möjlighet att deltaga i en forksningstudie
5. Bidrag till inköp av material som tjejerna önskat
6. Möjlighet att löpande genomföra rörelsemätningar
7. Massor av inspiration!

Vad förväntas av deltagande skolor?

1. Det allra viktigaste är att ni är öppna för att testa idéer och genomföra förändringar utifrån tjejernas idéer och förslag som kommer fram i fokusgruppsamtalen.
2. Vi förväntar oss också att ni avsätter tid och resurser för att deltaga i projektet under 12 månader.

Skolor som önska genomföra rörelsemätningar under projektet får tillgång till SCRIIN rörelsemätare. Vi har även ett pulsträningsystem från Polar till utlåning.

Kostar det något?

1. Nej, projektet är helt kostnadsfritt för skolor att deltaga i.

Är din skola nyfiken på att vara med? Fyll i en intresseanmälan så hör vi av oss och berättar mer.