I Finland står fortfarande gymnastik på schemat – inte idrott och hälsa, som i Sverige. Kanske låter namnet föråldrat, men den som tror att finsk undervisning är mossig får tänka om. Finland ligger steget före Sverige när det gäller undervisningen för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil. SCRIIN har träffat Anna Wulff, klasslärare vid Vasa övningsskola och specialiserad i matematik, gymnastik och hälsokunskap.
I Finland är hälsokunskap ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Här får eleverna bland annat lära sig att söka information om hälsa, använda hälsorelaterade begrepp på ett korrekt sätt, förstå hälso- och sjukvård, reflektera över etiska frågor förknippade med hälsa och förstå hur samhällsförhållanden och samhällspolitiska beslut påverkar folkhälsan. Inte minst får eleverna kunskap och verktyg för att främja både sin egen och omgivningens hälsa och trygghet.
Anna Wulff är behörig lärare för årskurs 1–6 i samtliga ämnen och är ämneslärare i hälsokunskap. Hon fungerar också som handledare för lärarstudenter vid Åbo Akademi. Den som googlar Annas namn ser att hon är en lärare som välkomnar ny teknik och digitalisering, och i höst kommer Anna och hennes kollegor att använda SCRIINs aktivitetsmätare som ett verktyg i undervisningen.
Anna berättar att ämnet hälsokunskap inkluderar ”allt som rör hälsa”. I de lägre årskurserna integreras ämnet i ”omgivningslära” men från och med årskurs 7 är hälsokunskap ett eget ämne.
– Det är jätteroligt att undervisa just 13–15-åringar, säger Anna. Eleverna är mycket intresserade av ämnet.
Och det är mycket som ska inkluderas i de obligatoriska lektionerna. Här får eleverna fördjupa sig i konflikthantering, sexualkunskap, social hållbarhet, ansvarsfull konsumtion och respekt för mänskliga rättigheter, samtidigt som de lär sig om psykisk hälsa, egenvård, sömn, kost – och vikten av vardaglig motion.
Under detta läsår startar Anna och hennes kollegor ett projekt i årskurs 3 med fokus på välmående. För att skapa medvetenhet kring hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan, kommer eleverna att läsa boken Hjärnstark junior av Anders Hansen. Eleverna ska jobba med boken både på lektionstid och hemma, och förhoppningen är att projektet inspirerar hela familjen.
Under projektet kommer eleverna att få använda SCRIINs aktivitetsmätare och på så sätt kan lärarna kartlägga elevernas rörelse under skoldagen. Aktivitetsmätarna ger lärarna ett konkret jämförelsevärde. Hur, var och när hittar eleverna rörelseglädje?
– Mitt mål är att designa lektioner där eleverna är aktiva – men utan att det blir rörigt. Lärandet ska alltid vara i fokus, säger Anna.
Med tydliga siffror blir det lättare att designa lärmiljöer och lektioner som motiverar till, och ger utrymme för, fysisk aktivitet. På samma sätt har Stockholms stad arbetat med SCRIINs aktivitetsmätare på olika skolor, och nu i september börjar flera kommuner runt om i Sverige att använda mätarna i sitt hälsofrämjande och långsiktiga kvalitetsarbete. När Anna och hennes kollegor ska använda SCRIINs aktivitetsmätare i undervisningen kommer de i första hand att studera hur eleverna ligger till jämfört med WHO:s rekommendation om 60 minuters pulshöjande aktivitet/dag.
– Vi måste känna oss fram och börja försiktigt, säger Anna. Jag vill inte att det blir en press och stress bland barnen.
Anna Wulff är en inspirerande förebild, inte bara för eleverna i klassrummet utan också för de lärarstudenter hon handleder. Hennes ämne hälsokunskap får alla att reflektera över sina egna val och vanor, och Anna ger motiv, kunskap och verktyg för att öka pulsen och hitta balansen. Det är tydligt att Anna – och den finska skolan – tar fasta på mål 3 i Agenda 2030: alla människor, i alla åldrar, har rätt att leva ett liv med bästa uppnåeliga hälsa och välbefinnande.
