Helena Hoffstedt är lärare i idrott och hälsa, svenska och retorik på Ullvigymnasiet i Köping. Hon har tidigare använt böckerna Hjärnstark och Hälsogåtan i sin undervisning, och i januari fick hennes elever börja läsa Anders Hansens bok Depphjärnan.
– Depphjärnan är nog den bok som gjort starkast intryck på eleverna, säger Helena. “Varför har vi inte fått lära oss detta tidigare?” var deras spontana kommentar.
Eleverna, årskurs två på ekonomiprogrammet, syftar på kunskaper om psykisk hälsa: hur hjärnan fungerar, hur och varför känslor uppstår – och att det är helt normalt att känna oro, ångest och nedstämdhet ibland.
Ekonomiklassen har läst Depphjärnan ämnesöverskridande i svenska och retorik. Helena berättar:
– I början valde vi att fokusera på nya begrepp och eleverna hade en extra skrivbok där de skrev ner ord som de inte förstod. Signalsubstanser – dopamin, till exempel – det tyckte många var spännande. Hur kan man “tillverka” det? De använde sedan orden och begreppen i uppgifter kopplade till läsningen.
– Depphjärnan är nog den bok som gjort starkast intryck på eleverna, säger Helena. “Varför har vi inte fått lära oss det här tidigare?” var deras spontana kommentar.
Helena berättar att de använt kapitelrubrikerna som reflektionsunderlag.
– Flera rubriker var formulerade som frågor, till exempel “Varför har vi känslor?”. Eleverna började med att skriva ner egna tankar som vi diskuterade. Först två och två och sedan i större grupper. Det blev väldigt bra.
Helena ser att Depphjärnan verkligen kan bidra till att sätta psykisk hälsa på schemat i gymnasiet.
– Alla elever har ju svenska i läroplanen och i det ämnet har vi stora friheter. Det är enkelt att ta in en bok som Depphjärnan. Klassen kan jobba med att skriva texter, argumentera och göra grupparbeten. Det är bara fantasin som sätter gränser. Man kan även jobba med Depphjärnan i psykologi, biologi, retorik och idrott och hälsa, om man läser dessa ämnen.
– Det är enkelt att ta in en bok som Depphjärnan. Klassen kan jobba med att skriva texter, argumentera och göra grupparbeten. Det är bara fantasin som sätter gränser.
Som avslutande uppgift i projektet spelade eleverna in poddar där fakta från Depphjärnan var en röd tråd. De fick välja om de ville vara själva eller i grupp.
– Jag vet att flera av eleverna har mått dåligt i perioder. Jag märkte att det var jätteskönt för dem att få insikt i att det är helt normalt, och att de inte är ensamma. När eleverna poddade valde många ämnen som ångest och depression och pratade om sina egna erfarenheter. Det blev otroligt fina avsnitt.
Några av elevernas poddavsnitt handlar om hur viktig fysisk aktivitet är för vårt mående. Här kan du lyssna på ett exempel ur en sådan podd.
Sociala mediers påverkan på ungas mående är en fråga som ofta återkommit under läsningen.
– Det blev en väldigt bra diskussion i klassrummet, säger Helena. Eleverna reflekterade över hur de ständigt jämför sig med andra på Instagram. Trots att de vet att bilderna på influencers är retuscherade, så skapar bilderna en känsla av misslyckande och avundsjuka. Att gå på gymmet handlar mer om att se snygg och lägga ut bilder, än själva träningen.
– I kapitlet om ensamhet pratade vi om hur viktigt det är för vårt mående att ses på riktigt. Att mobilen inte kan ersätta alla sociala kontakter.
Det finns ingen lärarhandledning för originalversionen av Depphjärnan (än) men du kan ladda ner deras övergripande planering och instruktioner för podduppgiften. Kontakta gärna Helena Hoffstedt för mer info om upplägget! ()
