Kategori: Skola

Under hösten har totalt 13 skolor deltagit i ett pilotprojekt på initiativ av SCRIIN och Generation Pep. Skolor mäter sin fysiska aktivitet och får inspiration att nå WHO:s rörelsemål genom ”Pep Skola”.

Syftet med pilotprojektet ”Rörelsemätning i skolan” är att utvärdera möjligheten att erbjuda skolor ett kostnadsfritt verktyg för att få:

• Kunskap om WHO:s rörelsemål.
• Insikt i elevernas fysiska aktivitet under skoldagen
• Inspirera eleverna att nå WHO:s rörelsemål
• Samla in rörelsedata som potentiellt kan användas för världsunik forskning.

Ytterligare ett syfte med projektet är att utvärdera hur verktyget fungerar i skolmiljö för att på sikt kunna skalas upp erbjudas alla skolor i Sverige

​Projektet har varit väldigt uppskattat av både elever och lärare.

Så här har upplägget sett ut:

• Skolan lånar under totalt 3 veckor en klassuppsättning SCRIIN aktivitetsmätare.
• Mätaren registrerar steg och fysiskt aktiva minuter och bärs i byxlinningen eller i ett nyckelband (med säkerhetsspänne) runt halsen. Mätaren har 4 blå lampor som visar progressen mot WHO:s rörelsemål.
• Den första veckan är det enbart mätning för att få ett nuläge (mätarens lampor avstängda)
• Den andra veckan är lamporna aktiva, dvs eleverna får direkt återkoppling på sin fysiska aktivitet.
• Rörelsedata från mätarna överförs till en ”SCRIIN-mobil” i klassrummet via Bluetooth.
• Klassen kan se grafer med mätresultatet på gruppnivå i ett webbgränssnitt.
• All rörelsedata är anonym, endast årskurs och kön lagras (kön är valfritt).
• Rörelsedata som samlas in kommer analyseras av Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin i Region Stockholm.
• Efter de två första mätveckorna kan skolan själva jobba med Generation Pep Skola – skapa handlingsplaner, få lösningsförslag och inspiration för att öka den fysiska aktiviteten. I Generation Pep Skolas inspirationsbank finns många framgångsrika initiativ från andra skolor.
• Efter 6 månader görs ytterligare en mätning för att följa upp resultatet.

Nästan hälften av Sveriges alla mellanstadieskolor nappade på vårt förmånliga erbjudande och beställde klassuppsättningar av Hjärnstark junior. Totalt har över 100.000 böcker tryckts!

Nu presenterar vi Hälsogåtan av läkaren och epidemiologen Anders Wallensten och ett förmånligt erbjudande till högstadiet och gymnasiet i samarbete med Bonnier Fakta.

Under våren har lärare på 30 högstadie- och gymnasieskolor läst Hälsogåtan. De har utvärderat boken och gett överväldigande positiv respons! Nu är lärarhandledningen på gång, med tips om hur Hälsogåtan kan användas ämnesöverskridande i din undervisning.

​I sommar blir idéerna ännu fler och ännu bättre! Delar av boken kommer att omarbetas med hjälp av tonåringar – bland annat Anders Wallenstens dotter Maja – för att lyfta ungas egna tankar om ett hälsosamt liv i vårt moderna samhälle. Läs mer om initiativet.

Nej, det handlar inte om TikTok. Det handlar inte om Youtube eller planlöst surfande. För Sofia Elmgren, lärare i NO och matematik, och eleverna i åk 5 handlar det om fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Sofia och hennes elever på Rydaholms skola i Värnamo använder SCRIINs aktivitetsmätare.

Sedan ett år tillbaka erbjuder Länsförsäkringar Jönköping länets kommunala skolor att kostnadsfritt få låna SCRIINs aktivitetsmätare.

– Vi vill skapa förutsättningar för länets invånare att må bra och vi satsar lite extra på våra barn och ungdomar som är vår framtid, säger Ida Severin, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Jönköping. Tillsammans med skolorna och organisationer som SCRIIN så kan vi bidra till både bättre psykisk och fysisk hälsa.

Varje skola får låna SCRIINs aktivitetsmätare under en månad. Mätarna ger insikt i skoldagens fysiska aktivitet och peppar eleverna att försöka nå WHO:s rörelsemål. Just nu är aktivitetsmätarna i gång i Sofia Elmgrens klass.

Sofia berättar hur hon börjar varje skoldag med att ta fram mobilen och läsa upp gårdagens statistik.
– Hur många aktiva minuter? Hur många steg? Hur länge var eleverna stillasittande? Vi pratar om varför det vissa dagar har blivit bättre resultat än andra. Eleverna tycker att aktivitetsmätarna gör dem mer motiverade att röra sig och att det är jättekul att prova något nytt.

​När Länsförsäkringar Jönköping kom med erbjudandet om SCRIIN var Sofia Elmgren snabb med att nappa på möjligheten. Hon har arbetat inom skolan i 17 år och vet hur viktigt det är att barn är fysiskt aktiva. Sofia har också drivit ett projekt för att hjälpa nyanlända barnfamiljer
till föreningslivet och olika fritidsaktiviteter.

– Idag arbetar jag på skolan med ett särskilt uppdrag inom rörelse, arbetsro, trygghet och trivsel. Varje månad tar jag, tillsammans med lärare på Trälleborgsskolan i Värnamo, fram ett månadsblad för att inspirera till rörelse. ​Sofia berättar om Värnamos kommuns projekt HUV (Hälsosam uppväxt). HUV utvecklar och erbjuder aktiviteter och verktyg för att barn och unga ska få en aktiv och hälsosam vardag.

– Vi arbetar med olika rastlekar, rörelse på lektionerna och möjlighet för de äldre eleverna att gå till en fritidsgård för att spela pingis och biljard. Vi är med i Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i skolan och jag är ansvarig för en digital bank med material för rörelse i klassrummen.
Sofia säger att SCRIIN-mätarna har gett insikt och extra pepp. Både lärare och elever har deltagit i utmaningen.

– Som lärare märkte jag att eleverna tidigare oftast satt utanför klassrummet och inte ville gå ut. Nu är de ute och vill röra på sig och tittar på sina mätare. Det är mycket lugnare i korridorerna där klassen brukade vara. ​

​Ida Severin, Länsförsäkringar Jönköping, avslutar:
– För oss känns det väldigt bra att stötta SCRIIN och bidra till att eleverna i Jönköpings län rör sig mer under skoltid. Det är jättekul att se hur framgångsrikt initiativet är och att så många skolor visar intresse.

Cityidrott i Landskrona lät 10 påsklovslediga barn låna SCRIINs aktivitetsmätare. På några få dagar lyckades barnen tillsammans gå så många steg som behövs för att ta sig nästan hela vägen till Stockholm! Vilket imponerande samarbete!

Den ideella organisationen Cityidrott ordnar aktiviteter för barn och unga. Här får barnen prova på olika typer av idrott och får möjlighet att åka på fisketurer, läger och sommarskolor.
Cityidrotts utflykter, temadagar och prova-på-verksamhet är en brygga till Landskronas föreningsliv. Barnen får en meningsfull och aktiv fritid och får chans att testa sig fram för att hitta ”sin” idrott.

​Nu utökar Cityidrott och SCRIIN sitt samarbete.

– Vi ser fram emot att använda SCRIIN i kommande projekt för att kartlägga barnens rörelsemönster under våra aktiviteter, säger Daniel Glantz-Persson, ungdomsledare på Cityidrott.

Kartläggningen gör det enkelt att se vilken skola som behöver satsa mer på fysisk aktivitet för att eleverna ska må bra. Daniel Glantz-Persson tror att det finns ett stort intresse bland skolorna i Landskrona.

För pedagogerna på förskolan Vitsippan är det tydligt vilka aktiviteter och gårdar som skapar mest rörelseglädje i barngruppen. Avdelningen Snöflingan på förskolan Vitsippan har testat SCRIIN skola och har låtit barnen bära rörelsemätare.

Nybro kommun satsar på hälsa, trygghet och välbefinnande. Kommunens hållbarhetsprogram heter ”Hoppfullt och hållbart”, och i denna satsning fokuserar Snöflingan på rörelseglädje i barngruppen.

SCRIINs rörelsemätare har små lampor som lyser blått när du är fysiskt aktiv. De små barnen behöver inte kunna några siffror, utan kan bara kika på lamporna för att se hur mycket de rör sig. Snöflingans pedagoger säger:
– De älskar det, de älskar SCRIIN-mätarna. De brukar kolla upp lampor, och har full koll på dem.

Barn springer extra när de har mätarna på. Två- och treåringarna förstår sig på mätarna och syftet med dem.

Och gården, då? Vilken gård på Snöflingan bjuder på mest rörelseglädje? SCRIINs rörelsemätare visar att nya inspirerar till fysisk aktivitet. Hoppfullt och hållbart!

Eleverna i årskurs 9 på Viktor Rydbergs samskola i Djursholm har kommit till nya insikter. Efter att ha läst Anders Wallenstens bok Hälsogåtan ser de hur många saker påverkar hälsan – inte bara sömn, motion och kost, utan också omgivning och relationer och våra tankar. Lärarna Lottie Jarosz och Helena Pechan berättar om elevernas aha-upplevelser.

​Eleverna på Viktor Rydberg är väldigt studiemotiverade och ställer höga krav på sig själva. När eleverna fick boken Hälsogåtan i handen var de positiva direkt.

– Det här är ju på riktigt, säger Lottie. Det här rör ju var och en.

​Nya idéer och nya projekt

Lottie och hennes kollega Helena Penchan arbetar gärna tematiskt – och tänker gärna nytt. Den här hösten samarbetade de med Bonnier Fakta och SCRIIN i ett pilotprojekt kring hur boken Hälsogåtan kan användas i undervisningen. Eleverna i årskurs fick ett eget ex av Anders Wallenstens bok, och undervisningen i svenska har på olika sätt knutit an till boken. Helena berättar:

– ”Det verkar så kul, det ni håller på med”, säger våra kollegor. Flera elever kom också och frågade mig ”Får vi behålla böckerna? Det här är ju en bra bok!”

Så mycket mer

Att läsa Hälsogåtan har varit så mycket mer än att ”bara läsa”. Lottie och Helena förklarar hur de bland annat vävt in källkritik, diskussion, muntlig presentation, textanalys och skriftlig framställning.

– ”Vem är författaren? Hur skriver han? Har han något typiskt sätt att skriva på?” Vi som svensklärare har ofta det skönlitterära perspektivet, säger Lottie.

Eleverna gillade kombinationen av de berättande inledningstexterna och det mer formella språket i analyserna. Eleverna fick försöka ”härma” Wallenstens stil, både i grupparbeten och i individuella texter. De fick också utforma ett google-formulär för att ställa frågor till hela klassen. Att skriva egna texter som beskriver deras vardag ur olika hälsoperspektiv, som inspiration till Anders omarbetningen av boken, gav extra motivation.

– Att det finns någon som ”på riktigt” är intresserad av våra texter och kommer använda dem tyckte eleverna var väldigt roligt och spännande, säger Helena.

Allt hänger ihop

Arbetet med Hälsogåtan visade att många av eleverna i Djursholm redan är fysiskt aktiva och medvetna om kostens betydelse. Däremot har de tidigare inte reflekterat särskilt mycket över sin omgivning, eller sina tankar och relationer, och hur detta påverkar hälsan.

– En viktig insikt som Hälsogåtan gav eleverna är att man inte behöver träna hårt sju dagar i veckan för att vara hälsosam, säger Lottie. Att det är bättre att göra något än inget och att allt ger en positiv effekt.

Eleverna gillade också att boken var fri från pekpinnar och istället inbjöd till reflektion. I utvärderingen kom en av klasserna fram till den största utmaningen för dem var tankarna och sömnen.

– Vi hade en jätteintressant diskussion om hur sömn och tankar hänger ihop, berättar Helena. Om man är pigg och har sovit bra så blir tankarna bättre.

Öppnar upp för diskussioner hemma

Både Lottie och Helena tycker att Hälsogåtan passar bra för att använda ämnesöverskridande. De ser också möjligheter att knyta in boken i ett projekt som Elevhälsoteamet driver.

– En fördel med att jobba med boken i svenska är att ämnet är relativt fritt. Hälsogåtan är en gedigen bok kan användas på många sätt i undervisningen, säger Lottie. Och att samtidigt ge eleverna kunskap som kan påverka deras hälsa för livet känns väldigt positivt.

Helena och Lottie tror också att boken öppnat upp för viktiga diskussioner hemma. Den första lektionen startades ofta med att gemensamt reflektera över dagen hittills – hur har jag sovit i natt, har jag rört mig, hur har mina tankar varit?

– En elev berättade att morgonen hade varit toppen. Hans morfar hade väckt honom med frukost på sängen och de hade suttit och pratat och haft en fin stund tillsammans, säger Lottie. Han insåg nu att relationer är något viktigt och värdefullt.

I Finland står fortfarande gymnastik på schemat – inte idrott och hälsa, som i Sverige. Kanske låter namnet föråldrat, men den som tror att finsk undervisning är mossig får tänka om. Finland ligger steget före Sverige när det gäller undervisningen för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil. SCRIIN har träffat Anna Wulff, klasslärare vid Vasa övningsskola och specialiserad i matematik, gymnastik och hälsokunskap.

I Finland är hälsokunskap ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Här får eleverna bland annat lära sig att söka information om hälsa, använda hälsorelaterade begrepp på ett korrekt sätt, förstå hälso- och sjukvård, reflektera över etiska frågor förknippade med hälsa och förstå hur samhällsförhållanden och samhällspolitiska beslut påverkar folkhälsan. Inte minst får eleverna kunskap och verktyg för att främja både sin egen och omgivningens hälsa och trygghet.
Anna Wulff är behörig lärare för årskurs 1–6 i samtliga ämnen och är ämneslärare i hälsokunskap. Hon fungerar också som handledare för lärarstudenter vid Åbo Akademi. Den som googlar Annas namn ser att hon är en lärare som välkomnar ny teknik och digitalisering, och i höst kommer Anna och hennes kollegor att använda SCRIINs aktivitetsmätare som ett verktyg i undervisningen.

Anna berättar att ämnet hälsokunskap inkluderar ”allt som rör hälsa”. I de lägre årskurserna integreras ämnet i ”omgivningslära” men från och med årskurs 7 är hälsokunskap ett eget ämne.
– Det är jätteroligt att undervisa just 13–15-åringar, säger Anna. Eleverna är mycket intresserade av ämnet.

​Och det är mycket som ska inkluderas i de obligatoriska lektionerna. Här får eleverna fördjupa sig i konflikthantering, sexualkunskap, social hållbarhet, ansvarsfull konsumtion och respekt för mänskliga rättigheter, samtidigt som de lär sig om psykisk hälsa, egenvård, sömn, kost – och vikten av vardaglig motion.

Under detta läsår startar Anna och hennes kollegor ett projekt i årskurs 3 med fokus på välmående. För att skapa medvetenhet kring hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan, kommer eleverna att läsa boken Hjärnstark junior av Anders Hansen. Eleverna ska jobba med boken både på lektionstid och hemma, och förhoppningen är att projektet inspirerar hela familjen.

Under projektet kommer eleverna att få använda SCRIINs aktivitetsmätare och på så sätt kan lärarna kartlägga elevernas rörelse under skoldagen. Aktivitetsmätarna ger lärarna ett konkret jämförelsevärde. Hur, var och när hittar eleverna rörelseglädje?
– Mitt mål är att designa lektioner där eleverna är aktiva – men utan att det blir rörigt. Lärandet ska alltid vara i fokus, säger Anna.

​​Med tydliga siffror blir det lättare att designa lärmiljöer och lektioner som motiverar till, och ger utrymme för, fysisk aktivitet. På samma sätt har Stockholms stad arbetat med SCRIINs aktivitetsmätare på olika skolor, och nu i september börjar flera kommuner runt om i Sverige att använda mätarna i sitt hälsofrämjande och långsiktiga kvalitetsarbete. När Anna och hennes kollegor ska använda SCRIINs aktivitetsmätare i undervisningen kommer de i första hand att studera hur eleverna ligger till jämfört med WHO:s rekommendation om 60 minuters pulshöjande aktivitet/dag.

– Vi måste känna oss fram och börja försiktigt, säger Anna. Jag vill inte att det blir en press och stress bland barnen.
​
Anna Wulff är en inspirerande förebild, inte bara för eleverna i klassrummet utan också för de lärarstudenter hon handleder. Hennes ämne hälsokunskap får alla att reflektera över sina egna val och vanor, och Anna ger motiv, kunskap och verktyg för att öka pulsen och hitta balansen. Det är tydligt att Anna – och den finska skolan – tar fasta på mål 3 i Agenda 2030: alla människor, i alla åldrar, har rätt att leva ett liv med bästa uppnåeliga hälsa och välbefinnande.

Elever på Ullvigymnasiet kliver tillbaka i tiden för att få en bättre framtid. Genom ett samarbete mellan Bonnier Fakta och SCRIIN läser de boken Hälsogåtan, där författaren Anders Wallensten visar hur vår livsstil påverkar vår hälsa.

– Den här har de ju nytta av hela livet. Det är ju livskunskap. Man vill ju att de ska ha ett bra liv, säger Helena.

Helena är lärare i idrott och hälsa, svenska och retorik. Hon har ett stort engagemang i elevernas hälsa och ser alla fördelar med att arbeta ämnesintegrerat. Tidigare har hon bland annat använt boken Hjärnstark av Anders Hansen, och den här terminen har hennes elever fått läsa boken Hälsogåtan.
Genom ett samarbete mellan Bonnier Fakta och SCRIIN fick Helenas elever starta höstterminen med att få eget ex av Anders Wallenstens nya bok.

– Bara det att få en ny bok i handen, eleverna tyckte det var stort. Just det att böckerna var så nya och fina

Kolla källan

Eleverna var taggade på att få börja läsa Hälsogåtan, men först de fick arbeta källkritiskt. Vem är författaren Anders Wallensten? Vad har han för bakgrund? Efter inledande källkritik fick eleverna läsa boken, först tillsammans i klassen och sedan indelade i smågrupper.

Hälsogåtan bygger på sex faktorer som påverkar vår hälsa – rörelse, mat, sömn, relationer, tankar och omgivning. Varje grupp fick ett eget område att djupdyka i. Eleverna fascinerades av det evolutionära perspektivet och att tänka på hur livet var för de människor som levde som jägare och samlare.

– Det var ett bra sätt att få ihop grupperna, säger Helena, en bra start på läsåret.
Helenas elever fick läsa och diskutera – inte bara innehållet i boken, utan också Anders Wallenstens språk.

– Metaforer, anaforer, retoriska frågor … De skulle tänka på sånt när de läste boken, säger Helena.
Eleverna fick också göra en enkätstudie att dela ut till sina klasskompisar. Uppgiften visade sig vara väldigt lärorik, till stor nytta inför kommande gymnasiearbete. Hur ställer man egentligen bra frågor, och hur ska man tolka svar? ​

​Hälsogåtan blev en ögonöppnare

Helena är övertygad om att läsprojektet blev en ögonöppnare för eleverna. Det märktes inte minst när eleverna fick skriva argumenterande texter. De fick själva välja en tes, till exempel ”rör dig mycket och lev längre”, och därefter fila på såväl argument som motargument. Det blev tydligt att eleverna reflekterade över till exempel skärmtid, sömn och kost. Och relationer.
​
– Jag tror de var extra mottagliga nu, säger Helena, efter att vi haft distansstudier. De känner att det blivit för mycket stillasittande under pandemin, och vi har pratat om hur viktigt det är med relationer.

​Allt spelar roll

Flertalet tjejer i klassen skrev texter om pressen på att alltid vara vältränad, snygg, duktig i skolan och aktiv på sociala medier.
– Det är som ett ekorrhjul. De är superstressade, säger Helena.

Hon berättar också att boken fått många av klassens hockeykillar att fundera över sitt näringsintag och olika hel- och halvfabrikat. Hon tror att höstens arbete med Hälsogåtan kommer att påverka elevernas hälsa.

– Ja, det tror jag. Det har sått frön och eleverna har fått många tankeställare. Jag tror inte de kommer glömma det här. De har fått ett nytt perspektiv på hälsa och har lärt sig att allt spelar roll.

Ethos, logos och pathos

Helena berättar att varje grupp fick redovisa sina undersökningar muntligt inför klassen. Vid redovisningen gällde det inte bara att presentera intressanta fakta, utan också att övertyga sina lyssnare med hjälp av ethos, logos och pathos. Eleverna blandade klassiska, retoriska grepp med vetenskapliga fakta. Inte sällan jämförde de Anders Wallenstens texter med Anders Hansens resonemang i boken Hjärnstark.

Helena rekommenderar Hälsogåtan
Helena säger att hon absolut vill läsa Hälsogåtan med fler klasser, och hon rekommenderar boken till skolor som vill arbeta ämnesöverskridande.

– Den här har de ju nytta av hela livet. Det är ju livskunskap. Man vill ju att de ska ha ett bra liv.

Rebecka berättar:
– Vår sexor längtar till högstadiet för där får man ha sina mobiler på ALLA raster! Så det passade väldigt bra att läsa Skärmhjärnan nu.

​Fridaskolans elever gillar boken, speciellt kapitlen om “Fladdriga Filip”, “Henrietta hinner inte” och “Sleepy Sam,  som utgår från karaktärer som eleverna på olika sätt kan identifiera sig med. Läsningen gav roliga aha-upplevelser.

En årskurs 4 på Nanny Palmkvistskolan i Helsingborg arbetade i fyra veckor med ett projekt kring fysisk aktivitet, där SCRIIN aktivitetsmätare var en nyckel i arbetet. Idrottslärare Sebastian Hansson och specialpedagog Maria Dahlgren ser positiva effekter från projektet både gällande klassrumsklimat, läshastighet och elevernas generella rörelse.

Flera städer och skolor arbetar med SCRIINs aktivitetsmätare för att dels inspirera elever till fysisk aktivitet och dels kunna mäta hur mycket de rör sig. Aktivitetsmätaren är liten och smidig och kan bäras i ett band runt halsen. Med hjälp av fyra blå lampor som visar om eleverna nått den fysiska aktivitet som de behöver (enligt WHO:s mål). Hur mycket eleverna rör sig kan enkelt läsas av i en app som samlar in information från aktivitetsmätarna.

Sebastian och Maria har med hjälp av SCRIIN skapat en rörelsekalender för fyra veckor med olika inslag av fysisk aktivitet som även klasslärarna fått använda. I upplägget fanns även teoretiska uppgifter från boken Hjärnstark junior. Konceptet användes i en klass i åk 4 där det fanns vissa utmaningar. Eleverna fick även använda SCRIIN under helgerna, så att man kunde se en helhet över veckan.

Många positiva effekter

– Innan projektet gjorde eleverna ett självskattningstest kopplat till läshastighet. Efter projektet hade alla elever i klassen ökat sin läshastighet, vilket var helt fantastiskt, säger Maria Dahlgren.

​
Andra positiva effekter av projektet visar att klimatet i klassen blev mycket bättre och eleverna var inte lika hårda mot varandra. Sebastian betonar också vikten av att ett lugnt klassrum skapar resultat i det långa loppet. Så sett ur ett Olweusperspektiv så finns det flera delar som kan inspirera andra skolor.

Både Sebastian och Maria är noga med att betona att det handlar om ett lagarbete. Även om de varit projektledare så har framgången varit beroende av många andra pedagoger och skolpersonal där alla har hjälpts åt. De båda projektledarna har presenterat det positiva resultatet för skolans personal och de båda hoppas att Nanny Palmkvistskolan har möjlighet att arbeta vidare med SCRIIN. I dagsläget är det flera Helsingborgsskolor i kö för att få använda Elevhälsans SCRIIN-mätare. Vill du veta mer om projektet? Kontakta Gustaf Andersson utvecklingsstrateg på Elevhälsan i Helsingborg

(Artiklen är ursprungligen publicerad på https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/)