Författare:

Ulrika Lönnqvist är efterlevande till en närstående som tog sitt liv för fem år sedan. Idag arbetar hon delvis som samordnare för suicidprevention i Motala kommun och har ett särskilt engagemang i ungas psykiska hälsa.

– Jag har en erfarenhet som jag önskar att jag inte hade. Men nu vill jag använda den till något meningsfullt och hjälpa andra – framför allt vill jag bryta tabun och stigman, berättar Ulrika.

På Valborgsmässoafton – självaste femårsdagen – krokade hon arm med flera aktörer och organiserade ”Hälsa Motala” – ett heldagsevenemang med mål att minska stigmatisering kring psykisk hälsa.

– Unga mår allt sämre. Jag vill bidra till att öka medvetenheten och göra något med energi och livsglädje kring ett tungt ämne.

Valborgsprogrammet innehöll föreläsningar, mässa och ”silent disco” i armkrok med Fontänhuset i Motalas Saluhall. Eventet besöktes av skolklasser, skolledare, föräldrar, politiker, företag, föreningar och allmänheten. Det var även utställningar på flera bibliotek och uppmärksammades på flera platser runt om i Motala.

Psykiatrikern och författaren Anders Hansen är stor inspiratör för Ulrika. Hon har läst många av hans böcker, sett TV-serierna och lyssnat på sommarprogram och poddar.

– Träning har alltid varit en stor och viktig del i mitt liv och varit som balsam för själen i svåra stunder. Anders har gett mig kunskap att på djupet förstå hur viktigt fysisk aktivitet är för den psykiska hälsan.

Ulrikas ville ge Motalas ungdomar och unga vuxna samma kunskap och inspiration. Hon ville hjälpa skolorna att sätta psykisk hälsa på schemat genom att integrera Anders Hansens bok Depphjärnan för unga i undervisningen.

På Valborgsmässoafton blev det verklighet. Genom finansiering från Motalas Rotaryklubb och Movement Inspo kunde Ulrika dela ut klassuppsättningar av Depphjärnan så att samtliga Motalas högstadie- och gymnasieskolor samt vuxenutbildningen har tillgång till varsin.

– ”Tillsammans gör vi allt möjligt” är Motala kommuns slogan. Detta är ett gott exempel på när hela Motala Östergötlands sjöstad krokar arm i en enad målsättning, avslutar Ulrika.

Tips! Fram till 23 juni kan skolor, kommuner, regioner och föreningar beställa klassuppsättningar av Depphjärnan och Anders Hansens övriga böcker för frakt- och hanteringskostnad. Detta möjliggörs genom ett samarbete mellan Bonnier Fakta, Generation Pep, Organisationen Mind och Riksföreningen för skolsköterskor.

Välkommen till en kostnadsfri digital inspirationsföreläsning om hur man kan lära barn om första hjälpen.

Läkaren och författaren Jakob Ratz Endler har tillsammans med Mats Wänblad (medförfattare till Anders Hansens böcker för unga) och serietecknaren Graham Samuels skrivit en spännande och konkret bok för åk 3–7 om vad man själv kan göra när olyckan är framme.  Första hjälpen ingår i Läroplanen för grundskolan (Lgr 22).

Skolbibliotekarie Sofi Eriksson på Ljungfälleskolan som arbetat med första hjälpen i åk 4 under vintern deltar också.

Klicka här för att titta på inspelningen av föreläsningen

Sofi Eriksson är skolbibliotekarie på Ljungfälleskolan som är en F-6-skola i Växjö.  Tillsammans med sina kollegor Nina Jackson, Amela Osmanbasic och Ida Sotti – klasslärare i årskurs 4 – har hon under vintern varit testläsare för “Första hjälpen för unga hjältar” av Jakob Ratz Endler, Mats Wänblad och Graham Samuels. 

– Det blev ett fantastiskt läsprojekt, berättar Sofi. Eleverna fängslades direkt av bokens innehåll och format och vi har inhämtat både spännande och livsviktig kunskap under läsningen.

Ljungfälleskolan har många elever som inte har svenska som modersmål, men alla kunde ta till sig “Första hjälpen för unga hjältar”. 

Projektet startade med att Sofi tillsammans med skolsköterskan besökte klasserna för att introducera boken och förklara vad “Första hjälpen” är. Sofi berättar: 

– Bokens disposition är toppen – att varje kapitel börjar med en kort berättelse om en verklig händelse. Det fångade eleverna. 

Efter introduktionen delades eleverna in i grupper där de fick fördjupa sig i olika ämnen, som till exempel drunkning, blödning eller brännskador. Eleverna läste i par och redovisade sedan sitt ämne för klasskompisarna. 

Fyrorna arbetade ämnesöverskridande i svenska och bild och gjorde affischer som sedan sattes upp i korridorerna. 

Både Sofi, Nina och eleverna var väldigt nöjda med “Första hjälpen för unga hjältar” 

– Boken är väldigt konkret. Och “konkret” är alltid bra när man jobbar med barn. Det blir lätt att ta in kunskap då. Alla eleverna hade någon erfarenhet av händelserna, eller kunde relatera till dem. Det blev jättebra diskussioner i klassrummet, berättar Nina. 

Sofi tillägger: 

– Det finns någon spänning i att otäcka saker kan hända och det fängslade eleverna. Bokens enkla och tydliga texter och serieteckningarna gjorde att innehållet blev lätt att ta till sig, tillägger Nina. 

Både Nina och Sofi tyckte om lärarhandledningen och bedömer att ”Första hjälpen för unga hjältar” passar för hela mellanstadiet. Att lära sig om första hjälpen ingår i läroplanen. 

– För oss i fyran passade det att dela upp boken, men i sexan klarar eleverna troligtvis att läsa större delar eller hela boken själva. 

Ramkvilla skola är en F–6-skola i Vetlanda kommun med drygt 60 elever. Under hösten genomförde skolan en rörelsemätning med SCRIIN, i ett projekt som fått stöd från Länsförsäkringar Jönköping och Postkodstiftelsen.

Alla elever fick bära rörelsemätare. Skolan använde SCRIIN både för att få insikt i skoldagens fysisk aktivitet och för att peppa eleverna att röra sig mer.

Rörelseprojektet började med en nulägesmätning på mellanstadiet och eleverna jobbade med boken Hjärnstark junior av Anders Hansen. 

Julia Svahn är idrottslärare med stort engagemang i elevernas hälsa.

– I slutet av första mätveckan pratade vi med eleverna om hur mycket de trodde att de rört sig och så vävde vi in teori från Hjärnstark junior och videomaterial från “Levla hälsan”. Vi tittade på statistiken på gruppnivå och analyserade våra idrottslektioner och raster.

Den andra veckan pratade Julia och klassläraren ihop sig om vad de skulle kunna göra för att öka rörelsen under skoldagen. Eleverna var väldigt engagerade.

– Vi märkte tydligt att vi inte når tjejerna på rasterna, tyvärr. Det är där vi tappar dem – speciellt de äldre.

Statistiken blev en ögonöppnare för Ramkvilla skola. Nu tänker skolan nytt kring rastaktiviteter för att aktivera tjejerna.

– Vi har tillgång till en pedagoghund på skolan och att gå promenader med den visade sig intressera de äldre tjejerna, berättar Julia.

Efter den insikten har Julia och hennes kollegor börjat lägga in promenader på rasterna, något de flesta tjejerna vill hänga på.

– När vi frågade tjejerna varför de ville följa med på promenader, svarade de att det är skönt att få en stund för sig själv och samtidigt röra sig och få frisk luft. Fotboll och andra springaktiviteter lockar inte alla elever.

Julia känner att tjejerna inte alltid har lätt att sätta ord på vad det är de skulle vilja göra på rasterna, så detta behöver skolan fortsätta jobba med. 

– När vi reflekterade över rörelseveckan berättade tjejerna att de känt sig piggare och att de jobbade bättre på lektionerna. Många upplevde också att de fick bättre resultat på ett prov den här veckan, och det har peppat dem att fortsätta röra sig mer på rasterna. 

Att erbjuda tjejerna att gå ljudbokspromenader under skoldagen tror Julia skulle kunna vara ett intressant projekt för framtiden.

Logistiskt tycker Julia att det har funkat väldigt smidigt. Det har inte tagit tid från klasslärarna, vilket också bidragit till att all personal har varit positiva till rörelsemätning.

– Jag har bara fått positiv respons från mina kollegor, som också upplever att SCRIIN har skapat en gruppkänsla i klassen. De märker också tydligt att eleverna är piggare på lektionerna och att det är lugnare i klassrummet när det varit mycket rörelse på rasten.

Julia berättar att hon även har hört från vårdnadshavarna att det varit mycket prat hemma om rörelse, och barnen har velat gå en extra runda med hunden på kvällen.

– Det tyder på att vi har fått igång ett nytt tänk kring rörelse även på fritiden, trots att mätaren bara har burits under skoldagen. Jag tror att vi med hjälp av SCRIIN har snurrat igång något stort och viktigt, både i skolan och hemma, vilket känns fantastiskt roligt.

SCRIIN-projektet fick så fin uppmärksamhet i Vetlanda att Elevhälsan köpte in en klassuppsättning rörelsemätare. Det innebär att alla kommunens skolor får möjlighet att arbeta systematiskt med SCRIIN i framtiden.

Elias Kvarnström är lärare i årskurs 2 på Tallbackaskolan i Solna och har själv alltid varit intresserad av fysisk aktivitet och vilka effekter det ger på hjärnan och inlärning.

Genom ett samarbete mellan SCRIIN och Solna stad fick Tallbackaskolan tillgång till flera klassuppsättningar rörelsemätare under en längre tid. Tillsammans med sin kollega Moa Fredriksson, lärare i en av förskoleklasserna, skapade Elias ett gemensamt rörelseprojekt. Eleverna fick bära SCRIIN-mätare under 5 veckor för att få insikt i rörelsen under skoldagen och inspiration att röra sig mer.

Sedan fortsatte vandringen mot nästa huvudstad – Berlin – som eleverna själva fått välja och sedan vidare till Amsterdam och Paris. Efter fem veckor avslutades resan och då hade klassen kommit ända till Venedig!

– Vi hade många fina diskussioner i klassen om rörelse. SCRIIN är ett bra sätt att både utmana sig själv och främja lagarbete. På det individuella planet gäller det att försöka få så många lampor som möjligt att lysa. Det här blev väldigt konkret för barnen, berättar Elias.

Elias och Moa märkte, precis som många andra skolor, att SCRIIN framför allt peppar de barn som i vanliga fall rör sig minst.

– När eleverna kom in från rasten var de andfådda och behövde dricka vatten, men sen blev det ganska lugnt i klassrummet, berättar Elias.

Då passade Elias på att väva in kunskap om kroppen och hur hjärnan påverkas av rörelse. Han pratade om vad vetenskapen säger om träning och om evolutionen och att vi inte är byggda för en stillasittande livsstil. När vi människor levde som jägare och samlare på rörde vi på oss nästan hela tiden. Detta perspektiv tyckte eleverna var jättespännande.

– Det vi gillade med SCRIIN är att det är ett väldigt konkret material som visar hur mycket och hur långt man rört sig. Det blir enkelt att koppla på teori från ämnen som geografi, matematik, naturkunskap och hälsa.

Elias och eleverna loggade också in i statistikverktyget och tittade på sina idrottslektioner. Under nulägesveckan snittade barnen på 7 minuters pulshöjande aktivitet på idrottslektionerna, men mot slutet av SCRIIN-projektet låg de på nästan 20 minuter.

– Barnen pratade med idrottslärarna om att de önskade ha fler lektioner med mycket pulshöjande rörelse och inte så många stillastående övningar, berättar Elias.

Något som genomsyrade projekt är att man jobbade mycket med varför man ska röra sig. Eleverna la också märke till att det blev lugnare i klassrummet efter raster där de varit aktiva. ”Oj, vad mycket jag fick gjort på den här lektionen”, noterade flera av eleverna.

Elias upplever att rörelseökningen som skedde under SCRIIN-månaden har hållit i sig.

– Framför allt har de som inte rörde sig så mycket tidigare fortsatt att vara aktivare på rasterna.

IES Krokslätt är en “3-6”-skola i stadsmiljö och har en relativt liten skolgård. I höst flyttar skolan till nya lokaler, men fram till dess måste skolan hitta kreativa lösningar för att få in rörelse under skoldagen.

För att skapa mer rörelse på rasterna har skolan utsett en grupp elever som är “Playground Leaders”. De organiserar rastaktiviteter för alla elever. Detta har varit ett väldigt uppskattat initiativ.

Emily Yang är specialpedagog på IES Krokslätt och fick upp ögonen för SCRIIN genom SCRIINs projekt “Rörelsemätning i skolan”. Under läsåret 2023/2024 kan SCRIIN, med stöd från Svenska Postkodstiftelsen, erbjuda 100 skolor i Sverige att låna SCRIIN-mätare kostnadsfritt. Med mätarna har skolorna fått insikt i elevernas fysiska aktivitet och kunnat peppa barnen att försöka nå WHO:s rörelsemål.

Klassens ”Scriining Managers” ansvarade för att dela ut SCRIIN-mätarna till sina klasskamrater på morgonen, och sedan samla in mätarna på eftermiddagen. I uppgiften ingick också att synka mätarna med SCRIIN-mobilen då och då under veckan.

– Halva klassen ville vara “Scriining Managers”. Det var jätteroligt!

“Scriining Managers” var också delaktiga i att peppa alla i klassen att röra sig på rasterna. Skolan skapade rörelsetävlingen ”SCRIIN Challenge” mellan klasserna i varje årskurs – 5A utmanade 5B, 6A mot 6B, och så vidare.

– Utmaningar på gruppnivå blir väldigt bra och skapar gruppgemenskap. Eleverna hittar på nya lekar där alla är med.

Emily avslutar:

– Det är så häftigt med kulturen på IES, och mellanstadieelever klarar mycket mer än man tror. Våra elever är jätteduktiga på att ta ansvar och uppmuntra varandra. Det har vi övat mycket på! 

Artikel av Henrik Nilsson, samordnare för Riksdrottsförbundets Rörelsesatsning i Skolan i Skåne

Sjöbo kommun är på väg att bli ett föredöme när det kommer till att främja fysisk aktivitet bland sina unga invånare. För inte så länge sedan rapporterade vi om Sandbäcksskolan i Sjöbo, där imponerande 80% av eleverna nådde Världshälsoorganisationen (WHO) mål om 60 minuters daglig fysisk aktivitet, med hela 79 minuters uppmätt fysisk aktivitet i skolan och på fritiden, med släckta rörelsemätare. Nu har ännu ett strålande exempel dykt upp i form av Friskolan Boken, som har genomfört liknande mätningar med positiva resultat.

Friskolan Boken valde att mäta elevernas fysiska aktivitet under skoltid för årskurserna 2, 3, 5 och 6 med hjälp av SCRIIN-rörelsemätare under två veckor. Under första veckan var mätarna släckta vilket innebar att eleverna inte visste varför de skulle bära halsbanden. Andra veckan startades upp med en presentation om Världshälsoorganisationens rörelsemål och hur rörelsemätarna fungerade. Därför var det kul att se att rörelsen ökade när de eleverna blev medvetna om att de bar rörelsemätare.

Malin Sjöstrand från SCRIIN kommenterar resultatet med entusiasm och säger: ”Allt över 30 minuter är bra. Det visar att man har kommit igång med sin rörelsesatsning.”

Malin fortsätter med sin vision: ”Min vision är att alla Sveriges elever når 45 minuters pulshöjande aktivitet varje dag under skoldagen, det vill säga det direktiv som danska skolor har. Det tror jag skulle bygga en fantastisk grund för en jämlik folkhälsa bland barn och unga.”

Vi ställde frågan om hur Friskolan Boken har arbetat med sin rörelsesatsning och hur testet med SCRIIN har påverkat skolan. Hampus Pihl, som är idrottslärare och engagerad i projektet, gav oss inblicken vi behövde.

”SCRIIN har fungerat väldigt bra för oss när det kommer till att öka rörelsen. För många elever gav det en extra morot efter vi hade pratat om Folkhälsomyndighetens mål om 60 minuters daglig rörelse. Eleverna tyckte det var roligt att hålla koll på sin rörelse och lamporna som visade antal minuter de hade varit i gång.”

Han betonar att själva funktionerna och statistiken från SCRIIN kanske inte är det viktigaste för eleverna, men det har gett skolpersonalen möjlighet att följa upp och kartlägga var det behövs mer insatser för att hjälpa eleverna att röra sig mer.

På Friskolan Boken har de haft ett långsiktigt mål att integrera rörelse i elevernas vardag och undervisning. Det har arbetat efter olika konkreta mål som exempelvis rörelsepauser i undervisningen, morgonrörelse och rörelseutmaningar under rasterna. SCRIIN har spelat en viktig roll i att utvärdera om skolan når sina mål och om alla elever har lika möjlighet till aktiviteter som exempelvis rörelsepauser.

Sammanfattningsvis är personalen vid Friskolan Boken mycket nöjda och deras framgångsrika rörelsesatsning är inspirerande och visar att små förändringar kan ha en stor inverkan på hälsan och välmående hos våra barn.