Författare: admin

För pedagogerna på förskolan Vitsippan är det tydligt vilka aktiviteter och gårdar som skapar mest rörelseglädje i barngruppen. Avdelningen Snöflingan på förskolan Vitsippan har testat SCRIIN skola och har låtit barnen bära rörelsemätare.

Nybro kommun satsar på hälsa, trygghet och välbefinnande. Kommunens hållbarhetsprogram heter ”Hoppfullt och hållbart”, och i denna satsning fokuserar Snöflingan på rörelseglädje i barngruppen.

SCRIINs rörelsemätare har små lampor som lyser blått när du är fysiskt aktiv. De små barnen behöver inte kunna några siffror, utan kan bara kika på lamporna för att se hur mycket de rör sig. Snöflingans pedagoger säger:
– De älskar det, de älskar SCRIIN-mätarna. De brukar kolla upp lampor, och har full koll på dem.

Barn springer extra när de har mätarna på. Två- och treåringarna förstår sig på mätarna och syftet med dem.

Och gården, då? Vilken gård på Snöflingan bjuder på mest rörelseglädje? SCRIINs rörelsemätare visar att nya inspirerar till fysisk aktivitet. Hoppfullt och hållbart!

Eleverna i årskurs 9 på Viktor Rydbergs samskola i Djursholm har kommit till nya insikter. Efter att ha läst Anders Wallenstens bok Hälsogåtan ser de hur många saker påverkar hälsan – inte bara sömn, motion och kost, utan också omgivning och relationer och våra tankar. Lärarna Lottie Jarosz och Helena Pechan berättar om elevernas aha-upplevelser.

​Eleverna på Viktor Rydberg är väldigt studiemotiverade och ställer höga krav på sig själva. När eleverna fick boken Hälsogåtan i handen var de positiva direkt.

– Det här är ju på riktigt, säger Lottie. Det här rör ju var och en.

​Nya idéer och nya projekt

Lottie och hennes kollega Helena Penchan arbetar gärna tematiskt – och tänker gärna nytt. Den här hösten samarbetade de med Bonnier Fakta och SCRIIN i ett pilotprojekt kring hur boken Hälsogåtan kan användas i undervisningen. Eleverna i årskurs fick ett eget ex av Anders Wallenstens bok, och undervisningen i svenska har på olika sätt knutit an till boken. Helena berättar:

– ”Det verkar så kul, det ni håller på med”, säger våra kollegor. Flera elever kom också och frågade mig ”Får vi behålla böckerna? Det här är ju en bra bok!”

Så mycket mer

Att läsa Hälsogåtan har varit så mycket mer än att ”bara läsa”. Lottie och Helena förklarar hur de bland annat vävt in källkritik, diskussion, muntlig presentation, textanalys och skriftlig framställning.

– ”Vem är författaren? Hur skriver han? Har han något typiskt sätt att skriva på?” Vi som svensklärare har ofta det skönlitterära perspektivet, säger Lottie.

Eleverna gillade kombinationen av de berättande inledningstexterna och det mer formella språket i analyserna. Eleverna fick försöka ”härma” Wallenstens stil, både i grupparbeten och i individuella texter. De fick också utforma ett google-formulär för att ställa frågor till hela klassen. Att skriva egna texter som beskriver deras vardag ur olika hälsoperspektiv, som inspiration till Anders omarbetningen av boken, gav extra motivation.

– Att det finns någon som ”på riktigt” är intresserad av våra texter och kommer använda dem tyckte eleverna var väldigt roligt och spännande, säger Helena.

Allt hänger ihop

Arbetet med Hälsogåtan visade att många av eleverna i Djursholm redan är fysiskt aktiva och medvetna om kostens betydelse. Däremot har de tidigare inte reflekterat särskilt mycket över sin omgivning, eller sina tankar och relationer, och hur detta påverkar hälsan.

– En viktig insikt som Hälsogåtan gav eleverna är att man inte behöver träna hårt sju dagar i veckan för att vara hälsosam, säger Lottie. Att det är bättre att göra något än inget och att allt ger en positiv effekt.

Eleverna gillade också att boken var fri från pekpinnar och istället inbjöd till reflektion. I utvärderingen kom en av klasserna fram till den största utmaningen för dem var tankarna och sömnen.

– Vi hade en jätteintressant diskussion om hur sömn och tankar hänger ihop, berättar Helena. Om man är pigg och har sovit bra så blir tankarna bättre.

Öppnar upp för diskussioner hemma

Både Lottie och Helena tycker att Hälsogåtan passar bra för att använda ämnesöverskridande. De ser också möjligheter att knyta in boken i ett projekt som Elevhälsoteamet driver.

– En fördel med att jobba med boken i svenska är att ämnet är relativt fritt. Hälsogåtan är en gedigen bok kan användas på många sätt i undervisningen, säger Lottie. Och att samtidigt ge eleverna kunskap som kan påverka deras hälsa för livet känns väldigt positivt.

Helena och Lottie tror också att boken öppnat upp för viktiga diskussioner hemma. Den första lektionen startades ofta med att gemensamt reflektera över dagen hittills – hur har jag sovit i natt, har jag rört mig, hur har mina tankar varit?

– En elev berättade att morgonen hade varit toppen. Hans morfar hade väckt honom med frukost på sängen och de hade suttit och pratat och haft en fin stund tillsammans, säger Lottie. Han insåg nu att relationer är något viktigt och värdefullt.

I Finland står fortfarande gymnastik på schemat – inte idrott och hälsa, som i Sverige. Kanske låter namnet föråldrat, men den som tror att finsk undervisning är mossig får tänka om. Finland ligger steget före Sverige när det gäller undervisningen för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil. SCRIIN har träffat Anna Wulff, klasslärare vid Vasa övningsskola och specialiserad i matematik, gymnastik och hälsokunskap.

I Finland är hälsokunskap ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Här får eleverna bland annat lära sig att söka information om hälsa, använda hälsorelaterade begrepp på ett korrekt sätt, förstå hälso- och sjukvård, reflektera över etiska frågor förknippade med hälsa och förstå hur samhällsförhållanden och samhällspolitiska beslut påverkar folkhälsan. Inte minst får eleverna kunskap och verktyg för att främja både sin egen och omgivningens hälsa och trygghet.
Anna Wulff är behörig lärare för årskurs 1–6 i samtliga ämnen och är ämneslärare i hälsokunskap. Hon fungerar också som handledare för lärarstudenter vid Åbo Akademi. Den som googlar Annas namn ser att hon är en lärare som välkomnar ny teknik och digitalisering, och i höst kommer Anna och hennes kollegor att använda SCRIINs aktivitetsmätare som ett verktyg i undervisningen.

Anna berättar att ämnet hälsokunskap inkluderar ”allt som rör hälsa”. I de lägre årskurserna integreras ämnet i ”omgivningslära” men från och med årskurs 7 är hälsokunskap ett eget ämne.
– Det är jätteroligt att undervisa just 13–15-åringar, säger Anna. Eleverna är mycket intresserade av ämnet.

​Och det är mycket som ska inkluderas i de obligatoriska lektionerna. Här får eleverna fördjupa sig i konflikthantering, sexualkunskap, social hållbarhet, ansvarsfull konsumtion och respekt för mänskliga rättigheter, samtidigt som de lär sig om psykisk hälsa, egenvård, sömn, kost – och vikten av vardaglig motion.

Under detta läsår startar Anna och hennes kollegor ett projekt i årskurs 3 med fokus på välmående. För att skapa medvetenhet kring hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan, kommer eleverna att läsa boken Hjärnstark junior av Anders Hansen. Eleverna ska jobba med boken både på lektionstid och hemma, och förhoppningen är att projektet inspirerar hela familjen.

Under projektet kommer eleverna att få använda SCRIINs aktivitetsmätare och på så sätt kan lärarna kartlägga elevernas rörelse under skoldagen. Aktivitetsmätarna ger lärarna ett konkret jämförelsevärde. Hur, var och när hittar eleverna rörelseglädje?
– Mitt mål är att designa lektioner där eleverna är aktiva – men utan att det blir rörigt. Lärandet ska alltid vara i fokus, säger Anna.

​​Med tydliga siffror blir det lättare att designa lärmiljöer och lektioner som motiverar till, och ger utrymme för, fysisk aktivitet. På samma sätt har Stockholms stad arbetat med SCRIINs aktivitetsmätare på olika skolor, och nu i september börjar flera kommuner runt om i Sverige att använda mätarna i sitt hälsofrämjande och långsiktiga kvalitetsarbete. När Anna och hennes kollegor ska använda SCRIINs aktivitetsmätare i undervisningen kommer de i första hand att studera hur eleverna ligger till jämfört med WHO:s rekommendation om 60 minuters pulshöjande aktivitet/dag.

– Vi måste känna oss fram och börja försiktigt, säger Anna. Jag vill inte att det blir en press och stress bland barnen.
​
Anna Wulff är en inspirerande förebild, inte bara för eleverna i klassrummet utan också för de lärarstudenter hon handleder. Hennes ämne hälsokunskap får alla att reflektera över sina egna val och vanor, och Anna ger motiv, kunskap och verktyg för att öka pulsen och hitta balansen. Det är tydligt att Anna – och den finska skolan – tar fasta på mål 3 i Agenda 2030: alla människor, i alla åldrar, har rätt att leva ett liv med bästa uppnåeliga hälsa och välbefinnande.

Elever på Ullvigymnasiet kliver tillbaka i tiden för att få en bättre framtid. Genom ett samarbete mellan Bonnier Fakta och SCRIIN läser de boken Hälsogåtan, där författaren Anders Wallensten visar hur vår livsstil påverkar vår hälsa.

– Den här har de ju nytta av hela livet. Det är ju livskunskap. Man vill ju att de ska ha ett bra liv, säger Helena.

Helena är lärare i idrott och hälsa, svenska och retorik. Hon har ett stort engagemang i elevernas hälsa och ser alla fördelar med att arbeta ämnesintegrerat. Tidigare har hon bland annat använt boken Hjärnstark av Anders Hansen, och den här terminen har hennes elever fått läsa boken Hälsogåtan.
Genom ett samarbete mellan Bonnier Fakta och SCRIIN fick Helenas elever starta höstterminen med att få eget ex av Anders Wallenstens nya bok.

– Bara det att få en ny bok i handen, eleverna tyckte det var stort. Just det att böckerna var så nya och fina

Kolla källan

Eleverna var taggade på att få börja läsa Hälsogåtan, men först de fick arbeta källkritiskt. Vem är författaren Anders Wallensten? Vad har han för bakgrund? Efter inledande källkritik fick eleverna läsa boken, först tillsammans i klassen och sedan indelade i smågrupper.

Hälsogåtan bygger på sex faktorer som påverkar vår hälsa – rörelse, mat, sömn, relationer, tankar och omgivning. Varje grupp fick ett eget område att djupdyka i. Eleverna fascinerades av det evolutionära perspektivet och att tänka på hur livet var för de människor som levde som jägare och samlare.

– Det var ett bra sätt att få ihop grupperna, säger Helena, en bra start på läsåret.
Helenas elever fick läsa och diskutera – inte bara innehållet i boken, utan också Anders Wallenstens språk.

– Metaforer, anaforer, retoriska frågor … De skulle tänka på sånt när de läste boken, säger Helena.
Eleverna fick också göra en enkätstudie att dela ut till sina klasskompisar. Uppgiften visade sig vara väldigt lärorik, till stor nytta inför kommande gymnasiearbete. Hur ställer man egentligen bra frågor, och hur ska man tolka svar? ​

​Hälsogåtan blev en ögonöppnare

Helena är övertygad om att läsprojektet blev en ögonöppnare för eleverna. Det märktes inte minst när eleverna fick skriva argumenterande texter. De fick själva välja en tes, till exempel ”rör dig mycket och lev längre”, och därefter fila på såväl argument som motargument. Det blev tydligt att eleverna reflekterade över till exempel skärmtid, sömn och kost. Och relationer.
​
– Jag tror de var extra mottagliga nu, säger Helena, efter att vi haft distansstudier. De känner att det blivit för mycket stillasittande under pandemin, och vi har pratat om hur viktigt det är med relationer.

​Allt spelar roll

Flertalet tjejer i klassen skrev texter om pressen på att alltid vara vältränad, snygg, duktig i skolan och aktiv på sociala medier.
– Det är som ett ekorrhjul. De är superstressade, säger Helena.

Hon berättar också att boken fått många av klassens hockeykillar att fundera över sitt näringsintag och olika hel- och halvfabrikat. Hon tror att höstens arbete med Hälsogåtan kommer att påverka elevernas hälsa.

– Ja, det tror jag. Det har sått frön och eleverna har fått många tankeställare. Jag tror inte de kommer glömma det här. De har fått ett nytt perspektiv på hälsa och har lärt sig att allt spelar roll.

Ethos, logos och pathos

Helena berättar att varje grupp fick redovisa sina undersökningar muntligt inför klassen. Vid redovisningen gällde det inte bara att presentera intressanta fakta, utan också att övertyga sina lyssnare med hjälp av ethos, logos och pathos. Eleverna blandade klassiska, retoriska grepp med vetenskapliga fakta. Inte sällan jämförde de Anders Wallenstens texter med Anders Hansens resonemang i boken Hjärnstark.

Helena rekommenderar Hälsogåtan
Helena säger att hon absolut vill läsa Hälsogåtan med fler klasser, och hon rekommenderar boken till skolor som vill arbeta ämnesöverskridande.

– Den här har de ju nytta av hela livet. Det är ju livskunskap. Man vill ju att de ska ha ett bra liv.

Rebecka berättar:
– Vår sexor längtar till högstadiet för där får man ha sina mobiler på ALLA raster! Så det passade väldigt bra att läsa Skärmhjärnan nu.

​Fridaskolans elever gillar boken, speciellt kapitlen om “Fladdriga Filip”, “Henrietta hinner inte” och “Sleepy Sam,  som utgår från karaktärer som eleverna på olika sätt kan identifiera sig med. Läsningen gav roliga aha-upplevelser.

En årskurs 4 på Nanny Palmkvistskolan i Helsingborg arbetade i fyra veckor med ett projekt kring fysisk aktivitet, där SCRIIN aktivitetsmätare var en nyckel i arbetet. Idrottslärare Sebastian Hansson och specialpedagog Maria Dahlgren ser positiva effekter från projektet både gällande klassrumsklimat, läshastighet och elevernas generella rörelse.

Flera städer och skolor arbetar med SCRIINs aktivitetsmätare för att dels inspirera elever till fysisk aktivitet och dels kunna mäta hur mycket de rör sig. Aktivitetsmätaren är liten och smidig och kan bäras i ett band runt halsen. Med hjälp av fyra blå lampor som visar om eleverna nått den fysiska aktivitet som de behöver (enligt WHO:s mål). Hur mycket eleverna rör sig kan enkelt läsas av i en app som samlar in information från aktivitetsmätarna.

Sebastian och Maria har med hjälp av SCRIIN skapat en rörelsekalender för fyra veckor med olika inslag av fysisk aktivitet som även klasslärarna fått använda. I upplägget fanns även teoretiska uppgifter från boken Hjärnstark junior. Konceptet användes i en klass i åk 4 där det fanns vissa utmaningar. Eleverna fick även använda SCRIIN under helgerna, så att man kunde se en helhet över veckan.

Många positiva effekter

– Innan projektet gjorde eleverna ett självskattningstest kopplat till läshastighet. Efter projektet hade alla elever i klassen ökat sin läshastighet, vilket var helt fantastiskt, säger Maria Dahlgren.

​
Andra positiva effekter av projektet visar att klimatet i klassen blev mycket bättre och eleverna var inte lika hårda mot varandra. Sebastian betonar också vikten av att ett lugnt klassrum skapar resultat i det långa loppet. Så sett ur ett Olweusperspektiv så finns det flera delar som kan inspirera andra skolor.

Både Sebastian och Maria är noga med att betona att det handlar om ett lagarbete. Även om de varit projektledare så har framgången varit beroende av många andra pedagoger och skolpersonal där alla har hjälpts åt. De båda projektledarna har presenterat det positiva resultatet för skolans personal och de båda hoppas att Nanny Palmkvistskolan har möjlighet att arbeta vidare med SCRIIN. I dagsläget är det flera Helsingborgsskolor i kö för att få använda Elevhälsans SCRIIN-mätare. Vill du veta mer om projektet? Kontakta Gustaf Andersson utvecklingsstrateg på Elevhälsan i Helsingborg

(Artiklen är ursprungligen publicerad på https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/)

Många studier har visat att vuxnas fysiska aktivitet ökar när de börjar använda ett aktivitetsarmband eller hålla koll på sina steg i mobilen. Men gäller det även för barn och unga?

Ja, det verkar så! En färsk genomgång av 45 forskningsstudier runt om i världen visar att aktivitetsmätare har en positiv inverkan på barns och ungas fysiska aktivitet – framför allt när det gäller flickor och de barn som vanligtvis rör sig allra minst.

– Att få de minst aktiva att röra sig lite mer är det som har störst effekt på folkhälsan, säger Daniel Berglind, en av Sveriges ledande forskare inom fysisk aktivitet på Karolinska Institutet. Det är väldigt positivt att aktivitetsmätare kan bidra till att öka aktiviteten hos de barn som behöver det mest.

Daniel Berglind, forskare på Karolinska Institutet och Johan Holmen, lärare på Moholms skola i Töreboda, har nyligen använt SCRIINs aktivitetsmätare på mellanstadiet och gjort samma observation.

– I flera grupper har vi märkt att SCRIIN-mätarna gynnat flickornas rörelse. Det är positivt, för mellanstadieflickor är ofta lite väl stillastående på rasterna.

Länk till forskningsstudien:
​https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35099630/​
Vill din skola låna aktivitetsmätare? Vi har några platser kvar i vår och ta även emot anmälningar för hösten!

Beringskolan i Örkelljunga hade hälsovecka i september. Särskolans 12 högstadieelver fick prova SCRIIN Rörelsemätning tillsammans med personalen, och ett av målen var att gemensamt samla steg för att ta sig hela vägen från Örkelljunga till Stockholm.
Vi träffar Katarina Berglund, samordnare för särskolan, som är en av initiativtagarna till rörelsesatsningen.

– Det var så roligt att se hur SCRIIN-mätarna peppade våra särskoleelever att röra sig mer. Och framförallt inspirerades de som rör sig allra minst. Så häftigt, man blir alldeles varm om hjärtat, säger Katarina.Skolans hälsofrämjande arbete är särskilt viktigt när elever inte deltar i någon organiserad idrott på fritiden. Hur ska eleverna nå WHO:s rörelsemål om 60 pulshöjande minuter per dag?

– Att göra något nytt, och att få se resultatet tydligt, skapar enorm motivation, säger Katarina.
Beringskolans elever använde Stegkartan, som ingår i SCRIIN Rörelsemätning, där rörelse kombineras med geografi. Eleverna anger valfri startpunkt och destination och ser sin position i realtid på kartan. Varje morgon var alla elever väldigt nyfikna på resultatet och tyckte det var jättespännande att se hur långt klassen hade förflyttat sig under gårdagen.

Klassen tittade även på graferna i statistikverktyget. När under dagen var det mest aktivitet och när blev det mycket stillasittande?

– Vi såg att eleverna var mest aktiva på förmiddagarna, och vi bör nog lägga in fler rörelsepauser under eftermiddagen för att eleverna ska orka med de sista lektionerna.

Katarina tycker att SCRIIN Rörelsemätning är väldigt konkret och enkelt att använda.

– Vi delade ut mätarna på morgonen och samlade in dem på eftermiddagen. Det tar ingen tid från undervisningen. En av eleverna, som är tekniskt intresserad, hjälpte mig att hålla koll på att mätarna var synkade varje morgon.

Katarina kunde också se statistik över att SCRIIN hade en positiv effekt också på personalens rörelse.

– Jag har gått mycket mer än jag brukar och man känner ju att det behövs.

Rolf Isaksson, Beringskolans rektor, är också väldigt nöjd med SCRIIN-veckan.

– SCRIIN var oerhört uppskattat av eleverna och skapade en positiv inställning till att röra sig.

Och hur gick det i utmaningen då? Kom Beringskolans elever fram till Stockholm? Jodå, och med god marginal – Beringskolan nådde nästan hela vägen till Gävle!

AcadeMedias nya skolprofil Innovitaskolan satsar på fysisk aktivitet under skoldagen. 28 för- och grundskolor runt om i Sverige arbetar nu systematiskt med SCRIINs aktivitetsmätning för att stärka elevernas fysiska och psykiska välmående.

Innovitaskolorna samarbetar med det statliga forskningsinstitutet RISE för att utveckla ett utbildningskoncept som stärker både elevernas och lärarnas innovationsförmåga. Lotta Fransson är senior projektledare på RISE innovation och undervisningsdesign.

– Förmågan att utforska och skapa nytt är viktiga kompetenser för framtiden. SCRIIN är ett bra exempel på hur ny, innovativ teknik kan användas i undervisningen, säger Lotta Fransson.​
​Innovitaskolans utbildningskoncept Explore och Innovate ska stärka elevernas och lärarnas förmåga att innovera. Genom modeller för innovationsprocesser får lärare och elever träna sig i att identifiera frågeställningar och utveckla lösningar. Årets tema är “Välmående i en digital tid”. Skolorna har fått utforska hur rörelse påverkar välmåendet, och genom data ta reda på hur rörelse fördelas över skoldagen, över veckan och hur det skiljer åt sig mellan individer.

– WHO:s rörelsemål är 60 aktiva minuter varje dag. Genom att använda SCRIIN-mätarna har lärarna fått bra verktyg för att se hur mycket eleverna faktiskt rör sig och medvetet börjat erbjuda rörelse där det behövs, säger Lotta Fransson på RISE.

SCRIIN på Innovitaskolan Falun

Innovitaskolan Falun, tidigare Söderbaumska skolan, är en av skolorna som redan har kommit långt. Skolan använder SCRIIN rörelsemätning i sitt systematiska arbete med fysisk aktivitet. De arbetar samtidigt för att bli en certifierad Generation Pep-skola. Kristofer Palm är idrottslärare på skolan och ser hur mätaren motiverar eleverna att röra sig mer under skoldagen. 

– SCRIIN aktivitetsmätare peppar eleverna att försöka nå WHO:s rörelsemål. Det fina med SCRIIN är att jag kan se exakt vilka aktiviteter som skapar mer rörelse under skoldagen, säger Kristofer Palm.

Skolan ska ge eleverna förutsättningar för en hälsosam livsstil

SCRIIN aktivitetsmätare uppmuntrar till mer rörelse i skolan, tillsammans med till exempel gemensam morgonjogg och organiserade rastaktiviteter. Tanken är också att eleverna själva ska få komma på egna sätt att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen.

– Två gånger per år kommer våra elever att utmana sig själva och varandra i ett så kallat SCRIIN-race. Elevernas fysiska aktivitet registreras genom en SCRIIN-mätare som ger aktivitetspoäng baserade på WHO:s rörelsemål. Utöver det har skolorna aktiviteter som exempelvis ”brain breaks” under lektionstid, ”mindful måndag” och ”fredagsfys”, säger Jessica Mozakka, utbildningsdirektör på Innovitaskolan.

Jessica Mozakka berättar att skolans fokus på rörelse genom samarbetet med Generation Pep och SCRIIN på sikt ska leda till att Innovitaskolornas barn och elever stärker sitt välmående, både fysiskt och psykiskt. Detta kommer på sikt också hjälpa eleverna att nå sina mål och prestera bättre i skolan.

– Vi vill lägga grunden för att våra elever ska utveckla en hälsosam livsstil som kan följa dem genom livet. Att mäta och följa upp är en förutsättning för att arbeta med rörelse på ett långsiktigt och strukturerat sätt. Vi vet, och forskningen vet, att det här fungerar.

En av årets viktigaste händelser för SCRIIN! Vår ideella verksamhet i skolorna får bidrag från Kronprinsessparets stiftelse. Det innebär att vi i samarbete med Generation Pep kan erbjuda många skolor våra verktyg för rörelsemätning kostnadsfritt, och bidra med insikt och inspiration till en fysiskt aktivare skoldag. Hela SCRIIN-teamet är förstås otroligt stolta och tacksamma! Läs mer om projektet här.

Foto: AnnaLena Ahlström, Kungl. Hovstaterna