Författare: admin

Lottie Danielsson Jarosz och Jonas Kärnström är lärare på Viktor Rydbergs samskola i Stockholm. Under våren har deras elever i årskurs 7 läst Depphjärnan för unga, av Anders Hansen, ämnesöverskridande i svenska och idrott och hälsa.

Lottie är lärare i svenska. I klassen har hon varvat högläsning med individuell läsning, och efter varje kapitel har eleverna fått tänka och skriva fritt. Depphjärnan har bidragit till många bra diskussioner i klassrummet. Hur fungerar hjärnan egentligen? Varför har man olika känslor? Vad beror stress, ångest och depression på? Vad kan man göra för att må bättre i tunga och deppiga stunder?

– En pojke skrev så fint att han verkligen uppskattade kapitlet om att “vara en i flocken”. Det fick honom att förstå på djupet hur viktiga relationerna till familj och vänner är. En flicka reflekterade kring sömnen: ”Jag har insett att när jag sover bättre så känner jag mindre stress och ångest. Nu försöker jag lägga mig tidigare på kvällen och redan på den här korta tiden känner jag att jag mår bättre”.

– Det som genomsyrar alla breven till Anders är att eleverna känner sig lättade över att det är normalt att ha jobbiga känslor ibland. De har greppat att människan är inte utvecklad för att må bra hela tiden. Utan oro och ångest skulle vi sannolikt inte överleva som art. Att få detta perspektiv har varit en enorm lättnad för många.

Lotties kollega Jonas har jobbat med Depphjärnan för unga på idrotten, och eleverna har fått lära sig hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och känslorna. De har kört pulspass och stegutmaningar och har fått reflektera över hur de mår efter att de rört sig. Det har också kollat på filmklipp från Anders Hansens TV-serie “Din hjärna”.

– Eleverna har tagit till sig av det, och flera har sagt att nu när det blir vår ska de börja promenera till skolan. De har förstått, på djupet, varför man mår bra av att röra sig och att det inte behöver vara idrott och prestation, utan kan räcka med en promenad.

Brunnsparksskolan i Helsingborg är en F-5 skola med hälsoprofil som satsar extra på elevernas rörelse under skoldagen. Precis som på Lilla Alby skola i Sundbyberg arbetar de systematiskt med SCRIIN och Hjärnstark junior för att ge eleverna både teori och inspiration till mer rörelse. Alla elever får bära rörelsemätare en månad per termin för att på ett konkret sätt få se hur mycket de rör sig och få pepp att försöka nå WHO:s rörelsemål.​

Vi träffar Emil Gidlöf som är lärare i idrott och hälsa och ansvarig för skolans rastaktiviteter. Emil berättar att både lärare och elever upplever rörelsemätningen som väldigt positiv och att den ger dem viktiga insikter.​

Brunnsparksskolan har fyra klassuppsättningar med rörelsemätare som cirkulerar runt bland klasserna. Emil håller ihop projektet och klasslärarna sköter den dagliga logistiken att dela ut och samla in mätare. Sen tittar de på statistiken på gruppnivå tillsammans med eleverna.
– Allt funkar väldigt smidigt och eleverna tycker det är jättekul med Scriin-mätarna. De tycker också att det är roligt att rörelsemätning är en återkommande aktivitet i vår rörelsesatsning, tillägger Emil.​

Mer nyfiken på hur Brunnsparksskolan jobbar med SCRIIN? Kontakta Emil Gidlöf – emil.gidlö

Under maj har åtta skånska skolor som är med i Riksidrottsförbundets rörelsesatsning mätt fysisk aktivitet i årskurs 6 med hjälp av SCRIINs rörelsemätare. Skolorna har genomfört en så kallad nulägesmätning under en helt vanlig skolvecka och där eleverna inte har fått någon feedback från mätarna på sin rörelse. Mätarna har burits både på skoltid och fritid.

Mätningen visar att eleverna på de skånska skolorna får ihop i genomsnitt 30 pulshöjande minuter under skoldag och 27 minuter på fritiden. Men bara 40% av barnen når WHO:s rörelsemål, som är 60 minuters pulshöjande minuter per dag. 
​
Mest rörelse hade Sandbäcksskolan i centralorten Sjöbo som är en F-6 skola med många elever med speciella behov. Ann Andersson som är idrottslärare på skolan är väldigt glad överresultatet. 

Henrik Nilsson arbetar hos RF SISU-Skåne som samordnare av Rörelsesatsning i skolan. I Skåne har satsningen nått samtliga 33 kommuner och 330 grundskolor.

​– Det roligt att se att skolornas insatser ger resultat och Sandbäcksskolan är ett kvitto på att det går att nå WHO:s rörelsemål, förklarar Henrik Nilsson, RF-SISU Skåne. 

Helena Hoffstedt är lärare i idrott och hälsa, svenska och retorik på Ullvigymnasiet i Köping. Hon har tidigare använt böckerna Hjärnstark och Hälsogåtan i sin undervisning, och i januari fick hennes elever börja läsa Anders Hansens bok Depphjärnan.

–  I början valde vi att fokusera på nya begrepp och eleverna hade en extra skrivbok där de skrev ner ord som de inte förstod. Signalsubstanser – dopamin, till exempel – det tyckte många var spännande. Hur kan man “tillverka” det? De använde sedan orden och begreppen i uppgifter kopplade till läsningen.

– Depphjärnan är nog den bok som gjort starkast intryck på eleverna, säger Helena. “Varför har vi inte fått lära oss det här tidigare?” var deras spontana kommentar.

Helena berättar att de använt kapitelrubrikerna som reflektionsunderlag.

– Flera rubriker var formulerade som frågor, till exempel “Varför har vi känslor?”. Eleverna började med att skriva ner egna tankar som vi diskuterade. Först två och två och sedan i större grupper. Det blev väldigt bra. 

Som avslutande uppgift i projektet spelade eleverna in poddar där fakta från Depphjärnan var en röd tråd. De fick välja om de ville vara själva eller i grupp.

– Jag vet att flera av eleverna har mått dåligt i perioder. Jag märkte att det var jätteskönt för dem att få insikt i att det är helt normalt, och att de inte är ensamma. När eleverna poddade valde många ämnen som ångest och depression och pratade om sina egna erfarenheter. Det blev otroligt fina avsnitt.

Några av elevernas poddavsnitt handlar om hur viktig fysisk aktivitet är för vårt mående. Här kan du lyssna på ett exempel ur en sådan podd. 

Sociala mediers påverkan på ungas mående är en fråga som ofta återkommit under läsningen. 
– Det blev en väldigt bra diskussion i klassrummet, säger Helena. Eleverna reflekterade över hur de ständigt jämför sig med andra på Instagram. Trots att de vet att bilderna på influencers är retuscherade, så skapar bilderna en känsla av misslyckande och avundsjuka. Att gå på gymmet handlar mer om att se snygg och lägga ut bilder, än själva träningen.

– I kapitlet om ensamhet pratade vi om hur viktigt det är för vårt mående att ses på riktigt. Att mobilen inte kan ersätta alla sociala kontakter.
​
​Det finns ingen lärarhandledning för originalversionen av Depphjärnan (än) men du kan ladda ner deras övergripande planering och instruktioner för podduppgiften. Kontakta gärna Helena Hoffstedt för mer info om upplägget! ()

Ett år in i coronapandemin läser vi rapporter om ökad psykisk ohälsa bland barn och unga. Månader med restriktioner, rubbade rutiner och distansundervisning sätter sina spår – och ställer skolans hälsofrämjande arbete på sin spets. Hur kan skolan hjälpa eleverna att må bättre, och hur ska skolan förebygga psykiska besvär?

Roger Odell är biträdande rektor på Mälarhöjdens skola, Stockholms största grundskola.
Han brinner för att få eleverna mer fysiskt aktiva under skoldagen, och sedan två år samarbetar han med SCRIIN.

– Rörelse ska in i kalendariet. Det ska bakas in, säger Roger. För oss är fysisk aktivitet kopplat till elevhälsa. Hur mår våra elever? Hur får vi dem till bästa resultatet på ett motiverande sätt?

​​Tänk nytt
Att få in mer fysisk aktivitet på schemat kräver nytänkande och ett tvärprofessionellt samarbete.

– Vår styrka är god struktur, säger Roger. Jag har kopplat till mig olika yrkeskategorier från hela personalgruppen på skolan. Vi träffas på ett strukturerat sätt. Vi kan ta in saker väldigt snabbt och driva på och vi kan ha längre projekt.
Rörelseprojekt med Hjärnstark och SCRIIN
Den här terminen har Roger och hans kollegor sjösatt två nya rörelseprojekt, det ena projektet i år 5 och det andra projektet i år 8. Femmorna läser Hjärnstark junior och använder SCRIINs rörelsemätare, medan eleverna i år 8 har deltagit i ett pilotprojekt med Hjärnstark och har använt SCRIIN-appen.

Hjärnstark, SCRIIN och Kahoot

Idrottslärarna Linus Hellgren och Sandra Östman har nyligen använt boken Hjärnstark och SCRIIN i sin undervisning. Anders Hansens bok tydliggör sambandet mellan rörelse och hjärnans funktion och SCRIIN-appen ger eleverna insikt i sin balans mellan fysisk aktivitet och skärmtid i mobilen. Sandra berättar att flera elever kände till Anders Hansen från TV och några hade redan läst boken.

​Sandra förklarar hur eleverna samarbetade i smågrupper med 4–5 elever/grupp. De fick fördjupa sig i olika kapitel och fick jobba med frågorna i bokens lärarhandledning. Därefter fick de berätta om ”sina” kapitel för varandra. Läsningen pågick också när skolan övergick till distansundervisning, då Linus scannade in kapitel som PDF-fil och skickade hem till eleverna.

Med boken som utgångspunkt skapade Sandra en Kahoot som eleverna fick köra för att vässa sin kunskap. Först körde de gruppvis, sedan individuellt i eget namn. För Sandra och Linus blev det lätt att följa upp vilka elever som kunde vad.

Tack vare SCRIIN-appen blev det också enkelt för Sandra och Linus att följa elevernas fysiska aktivitet.

– Vi hade fem klasser där de flesta eleverna var inloggade en månads tid, säger Linus. De hade appen i gång även under lovet och det tyckte jag var bra.

Appen visar tydligt att åttorna i Mälarhöjdens skola rör sig bra under skoldagarna, men att det är sämre ställt med den fysiska aktiviteten på helgerna. Linus har diskuterat stillasittandet med eleverna.

– Jag vet ju att deras skärmtid är ganska mycket mer än vad man önskar att det ska vara. Ibland 5–6 timmar/dag, och gör man det i 10 år till så …

SCRIIN-appen visar balansen mellan skärmtid och fysisk aktivitet
Systematiskt kvalitetsarbete
Skolan har ansvar för att främja elevernas hälsa, lärande och utveckling. På Mälarhöjdens skola förväntas uttryckligen såväl lärare som elever att ”ta ett personligt ansvar” och visa detta genom hjälpsamhet och engagemang. Linus berättar hur han nyligen fick ändra en planerad idrottslektion, just för att eleverna tog personligt ansvar och visade engagemang i SCRIIN-projektet.
– En dag hade jag en idrottsaktivitet som inte involverade så mycket rörelse. Eleverna sa: ”Men vi ska ju ha prov efter den här lektionen, vi måste röra på oss!” Jag svarade: ”Jag visste inte att ni hade prov, så då tänker vi om. Vi rör på oss mer.”

Linus berättelse visar hur hälsofrämjande insatser är ett systematiskt kvalitetsarbete. När bollen är i rullning måste arbetet fortsätta, och eleverna själva måste få vara delaktiga i processen.
– Jobbar man strukturerat med det här kan alla skolor i Sverige göra det, säger Roger. Det inget konstigt. Kan vi, kan alla göra det.

Han säger också:
– Vi tävlar inte mot någon annan. Det handlar om vilka vägar vi ska ta för ett sundare samhälle med mer fysisk aktivitet och bättre kostvanor.

Vi träffar Edith Maxence – en av de sjundeklassare på Viktor Rydbergs samskola som läst Depphjärnan för unga.
​– Det är så fascinerande med hjärnan. Jag har lärt mig så mycket som jag inte hade en aning om. Jag visste inte att hjärnan har så många delar och känner av när du är ledsen och glad. Det är så coolt! 

Edith har bott utomlands med sin familj i flera år. På fritiden gillar hon att spela fotboll och hänga med kompisar.

– Jag har alltid tyckt det är svårt att prata om känslor. Om min mamma frågar hur det varit i skolan brukar jag ofta säga “bra, bra, bra”. Men Depphjärnan förklarade hur känslor funkar och att det är helt okej att inte vara glad hela tiden. Nu har det blivit lättare att berätta om hur jag känner.

Edith och hennes klasskompisar upplever att det är mycket stress och press i sjuan, speciellt för tjejerna. Hon berättar att det är viktigt med status – att se cool ut, vara sminkad och ha rätt outfit. Och lägga ut bilder på sociala media och få många views och likes. Edith har själv skärmtidsbegränsning på sin mobil och även om hon ibland skulle önska lite mer tid mer så tycker hon det är bra.

– Många av mina kompisar lägger 5-6 timmar varje dag på att skrolla på TikTok. Jag tror det gör dem mer stressade, för de hinner inte med skolan, sova, vara med kompisar och träna och sånt.
​Edith tror att det är viktigt att hålla på med träning och sociala aktiviteter för att må bra.

​– Ibland när jag är trött och ledsen har jag inte lust att gå på fotbollsträningen. Men efteråt känner jag mig alltid glad!

Jag tycker det är jättebra att alla har ett samtal med skolsköterskan, varje termin, om hur man mår. Att hon frågar om det är något man vill prata om, hur det är hemma eller om det är något man är stressad över. 

Edith, 14 år

Edith tror att läsningen av Depphjärnan kommer leda till att hon och hennes klasskompisar vågar prata mer öppet om hur de mår. Viktor Rydbergs samskola har en heltidsanställd skolsköterska, kurator, trivselvärd och socialpedagog. Varje termin får eleverna träffa skolsköterskan enskilt och dörren till henne och kuratorn är alltid öppen.
 – Jag tycker det är jättebra att alla har ett samtal med skolsköterskan, varje termin, om hur man mår. Att hon frågar om det är något man vill prata om, hur det är hemma eller om det är något man är stressad över. Speciellt för tjejerna, det är mycket press. De tänker “jag måste sminka mig perfekt och ha rätt outfit. Jag måste vara cool, men inte för mycket, för annars kommer inte mina kompisar vara med mig”. Sånt skulle det vara skönt att prata med någon om.

Erlaskolan i Norrköping har lyckats få in mycket fysisk aktivitet på schemat, men ändå tampats med att högstadieeleverna sitter stilla med sina mobiler på rasterna. Tobias Svensson, förstelärare i Idrott & Hälsa, är initiativtagare till att skolans nior fått läsa originalversionen av Skärmhjärnan av Anders Hansen. Eleverna har läst boken överskridande i ämnena svenska och idrott och hälsa.
​
– Projektet kring Skärmhjärnan har landat väldigt bra. Ett av Erlaskolans kärnbegrepp är ’På riktigt är viktigt’, det betyder att lärandet utgår från elevernas verklighet. De får kunskaper och förmågor som de har nytta av både i skolan och längre fram i livet. Och mobiltelefonen är ju en stor del av deras liv, säger Tobias.

Eleverna håller med.

– Jag gillar att Skärmhjärnan handlar om något som vi kan relatera till. Alla har ju en mobiltelefon. Vuxna säger till oss att vi ska lägga bort mobilerna, röra på oss och sova mer. Det blir lättare att ta till sig när man förstår på djupet hur det hänger ihop – hur vår hjärna och kropp fungerar och hur mobilerna påverkar, säger en av tjejerna.
​
Tobias berättar att en av projektets framgångsfaktorer har varit samarbetet mellan ämnena svenska och idrott. På svenskan har man bland annat arbetat med läsförståelse, och på idrotten har man samtalat om hälsa och livsstil.

Erlaskolans elever läste hela Skärmhjärnan, kapitel för kapitel, under drygt en månads tid. De fick även in flera moment av fysisk aktivitet under läsningen.

– Jag gillar att Skärmhjärnan handlar om något som vi kan relatera till. Alla har ju en mobiltelefon. Vuxna säger till oss att vi ska lägga bort mobilerna, röra på oss och sova mer. Det blir lättare att ta till sig när man förstår på djupet hur det hänger ihop – hur vår hjärna och kropp fungerar och hur mobilerna påverkar, säger en av tjejerna.

– Eleverna var ute på “walk and talks” där de diskuterade olika begrepp i boken, som Google-effekten och dopaminsystemet.
​
Parallellt med läsningen använde både elever och skolpersonal SCRIIN-appen för få insikt i sina mobil- och rörelsevanor. Tobias berättar:

– Genom SCRIIN-appen kunde de se sin egen skärmtid och vardagsmotion. Informationen var bara för dem själva, men vi gjorde en anonym undersökning efteråt som visade att de flesta som svarade låg på 6–7 timmars skärmtid per dag, berättar Tobias.

Under Skärmhjärnan-projektet deltog skolpersonalen i en stegutmaning. Arbetslagen var indelade i team.

– Många började att gå till jobbet istället för att ta bilen, spårvagnen eller bussen för att få fler steg till sitt lag. Och alla har vi börjat att tänka på att inte tillbringa för mycket tid med våra skärmar.

Genom SCRIINs gratisapp fick eleverna och skolpersonal insikt i sina mobil- och rörelsevanor
I slutet av läsprojektet gjorde eleverna egna poddavsnitt, där de diskuterade frågeställningarna i boken. Tobias är övertygad om att eleverna fått många nya insikter under läsningen.

– Jag tror den största aha-upplevelsen är att de förstår hur mycket av deras tid som mobilen tar.
Erlaskolans nior är överens om att tiden framförallt tas från deras sömn. Nästan alla känner att de sover för lite. Mobilen stör läxläsningen på kvällen, vilket gör att man får sitta uppe längre. Väl i säng störs sömnen, eftersom mobilen oftast ligger under huvudkudden.

– Det jag tar med mig från Skärmhjärnan är hur företagen som skapar sociala medie-appar utnyttjar kunskapen om hjärnans belöningssystem för att göra oss beroende och skrolla så länge som möjligt, säger en elev.

Tobias och Erlaskolan kommer fortsätta att läsa Skärmhjärnan med framtida nior. Till nästa omgång planerar man att få med NO i det ämnesöverskridande upplägget.

Vill du läsa mer om Erlaskolans läsprojekt? Kontakta gärna Tobias på