Tjejgrupper på idrotten – “Det är så roligt och vi rör oss mer”

Linda Nilsson är idrottslärare på Älvdalsskolan i Hörby, Skåne. I höstas gick skolan med i projektet ”Jämlik rörelse i skolan”, som drivs av organisationen SCRIIN i samverkan med Generation Pep och Karlstads universitet. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för mer rörelse bland tjejer under skoldagen och det stöttas av Svenska Postkodlotteriets stiftelse.

I Sverige har 500 skolor mätt elevernas rörelse med hjälp av SCRIIN. Resultaten visar stora skillnader mellan pojkars och flickors fysiska aktivitet under skoldagen. GIH:s forskningsstudie ”Hjärnhälsa i skolan” visar liknande resultat.

Statistik får 1000 klasser som genomförde rörelsemätning med SCRIIN läsåret 2023/2024

Ett experiment i årskurs sex

För att främja mer jämlik rörelse genomför nu Älvdalsskolan ett experiment i årskurs sex, där idrottslektionerna en gång i veckan delas upp i en tjejgrupp och en killgrupp. Linda berättar:

– Idén till detta föddes i början av höstterminen, när killarna var iväg på en pingisturnering och tjejerna blev ensamma under en idrottslektion. Efter lektionen uttryckte flera tjejer en önskan om fler liknande pass. ”Kan vi inte bara vara tjejer någon gång mer? Det var så roligt!”

Linda Nilsson, idrottslärare på Älvdalsskolan i Hörby

Positiv respons från elever och föräldrar

Experimentet har mötts av positiv respons från både elever, föräldrar och kollegor. Just i sexan är många pojkar idrottsaktiva, vilket ibland leder till ”tuffare tag”, särskilt i bollsporter. Genom att dela upp klassen fick tjejerna en större möjlighet att delta fullt ut.

– Tjejerna tyckte att det var jättespännande och jag ser tydligt att de är mer aktiva. Framför allt vågar de mer. Även killarna tycker att det är bra, och jag har enbart fått positiv återkoppling från klassens mentorer och föräldrar, säger Linda.

Efter ett par veckor frågade Linda tjejerna vad de tyckte om förändringen och det spontana svaret var: ”Det är mycket bättre och roligare! Vi vågar mycket mer när vi bara är tjejer, och vi rör oss mer. Killarna gnäller ibland när det går dåligt i bollspel, till exempel om man tappar bollen, och då vågar man inte vara med på samma sätt.

Kontroversiell fråga – men viktig för hälsan

Men kan och bör idrottsundervisningen könsuppdelas för att främja jämlik rörelse? Många är osäkra och frågan är kontroversiell – skolan har en roll i att motverka traditionella könsmönster.

Samtidigt är det avgörande att alla barn får den fysiska aktivitet de behöver. Enligt senaste Pep-rapporten når endast 21 % av Sveriges flickor WHO:s rörelsemål, och den psykiska ohälsan ökar bland tonårstjejer. Skolan är en viktig plattform för att nå alla barn.

Forskning kring könsuppdelad idrottsundervisning

Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet, leder forskningsstudien “Jämlik rörelse i skolan”. Han menar att det kan finns goda skäl för könsuppdelning men att man också måste jobba med killarnas attityd:

– Det finns forskning som visar att fysisk aktivitet ökar när pojkar och flickor delas upp. Det gäller särskilt flickorna som då ofta får möjligheten att ta mer plats och får mer inflytande över aktiviteten.

Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap på Karlstads universitet

Argumenten mot könsuppdelning handlar dels om risken att det spär på könsnormer, dels om att det inte löser grundproblematiken – att många flickor är mindre aktiva med mixade grupper. Johan fortsätter:

– Om det visar sig att tjejers rörelse och hälsa gynnas av könsuppdelning, tycker jag att man kan dela upp. Men det är viktigt att samtidigt arbeta med grundproblematiken – varför trivs tjejer bättre själva?

Elevinflytande ökar deltagandet

Gisela Nyberg, professor i idrottsvetenskap på GIH, som leder forskningsstudien “Skolprojekt för hjärnhälsa” har också sett utmaningar i att få tjejer att delta i fysisk aktivitet i samma utsträckning som killarna. Men efter samtal med tjejerna blev det en vändning.

– När tjejerna fick vara med i planeringen blev det stor skillnad i deltagandet. En framgångsfaktor i vissa skolor i projektet har varit att erbjuda två olika aktiviteter vid varje tillfälle så att eleverna kan välja, berättar Gisela.

Gisela Nyberg, professor i idrottsvetenskap på GIH

Bland tjejerna har gym, badminton, volleyboll och dans varit de populäraste aktiviteterna i skolorna.

– Dessutom har det varit mycket populärt att ibland dela upp dem i kill- och tjejgrupper för vissa aktiviteter. Många tjejer gillar när det inte är så prestations- och tävlingsinriktat, säger Gisela.

Framtiden för könsuppdelade idrottslektioner

Älvdalsskolan fortsätter med tjej- och killgrupper i sexan en dag i veckan under resten av terminen. Linda är öppen för att behålla upplägget framöver om eleverna vill, och det främjar en jämlik hälsa:

– Jag tror det är viktigt att lyssna på eleverna och deras önskemål samt utvärdera behoven i varje klass. Det är fantastiskt att se hur våra tjejer i sexan har hittat rörelseglädjen!

Stort intresse för ”Jämlik rörelse i skolan”

Projektet ”Jämlik rörelse i skolan” lanserades under hösten 2024 och de första 30 skolorna har redan startat. Målet är att skapa förutsättning för mer rörelse bland tjejerna i 100 skolor i Sverige. Målgruppens deltagande är centralt i projekt och vi genomför fokusgruppssamtal med tjejerna att få deras perspektiv och förslag på förändringar som skolorna kan göra för att främja en jämlik hälsa. Postkodlotteriets stiftelse stöttar projektet som pågår till 2026. Vi välkomnar fler skolor att anmäla sig!

Meny
Webbdesign av Comlog Webbyrå Stockholm